Kreativitetsbubblan
Torsdagkväll började jag snegla på Ipaden mellan yrsel och feberkänningar, och började klottra lite. Sedan så följde en kreativitetsbomb av konst vid minsta lilla anmodan av ork.
Det började lite soft med något enkelt och peppande att pyssla med.
Sedan så insåg jag att man kan "maskera" bilder och började förstå olika metoder för att få det att se bra ut. Så då började jag leka med detta.
På fredag eftermiddag så var jag betydligt friskare och min hjärna gick bananas på hur roligt det var att måla och greja.
Och idag, på lördagen så klämde jag ur mig en bild på Galishimo som jag blev otroligt nöjd över. Det ser ut som att han är en karaktär i en trevlig barnbok. Jag har till och med beställt den på canvas för jag skulle vilja ha den här hemma vid matbordet.
När jag fått gå in i denna bubbla av kreativitet, som jag egentligen bara kan gå in i eftersom jag varit isolerad i nästan en vecka, så är det lite svårt att komma tillbaka igen. Det känns jobbigt att bryta sig ut ur tankarna, som bara vill göra mer och bättre. Till slut blev jag nästan irriterad när vänner hörde av sig för att checka av hur det var med mig. Jag ville ju teckna och inte bli störd. Jag kan ju bättre än så här! Om jag bara får koncentrera mig så blir det ännu större framsteg...!
Saker jag måste öva på:
- Ögonen vänjer sig vid skärmljuset och jag tror undermedvetet att det är en neutral vit duk - detta leder till att alla bilder jag tecknar blir för mörka och måste ljusas upp i efterhand. Jag märker inte misstaget förrän jag tittat bort från skärmen en timme eller så.
- Positioner först och jobba med perspektivet bakifrån först när jag tecknar och sedan bygga mig framåt.
- Jobba med många lager. Det kan inte bli för många lager. Trots att jag kan göra 30 lager så blir jag ofta besviken och tänker "varför gjorde jag inte ett enskilt lager på just detta?! (Lager är när man lägger bilder på varandra, exempelvis den ljusare bannern med texten "Livet är förändring" som jag just gjorde. Där är bannern ett lager och texten ett annat. Det betyder att jag kan ändra mig, och byta ut både färg på Bannern eller teckensnitt utan att de påverkar varandra). Men man kan göra nya lager på allt. Solreflexer, pannluggen, vissa träd, osv... Allt som man kanske enskilt vill ändra i efterhand kan få ett eget lager.
Men nu kommer verkligheten långsamt ikapp mig och jag inser att jag måste sluta bubbla in mig. Jag måste spräcka kreativitets-bubblan. Galishimo väntar på mig. Jag har ett jobb att gå till på måndag. Jag har vänner och familj som jag behöver och som jag långsiktigt inte mår bra av att lägga åt sidan. Behovet att leka med färger och former måste få en lite marginaliserad plats och kan inte ta över för mycket.
Det blir en mjukstart med uteritt i morgon och sedan så blir nog allt som vanligt igen.
Fast jag längtar till nästa paus i livet då jag kan få vara kreativ igen.
.
Det började lite soft med något enkelt och peppande att pyssla med.
Sedan så insåg jag att man kan "maskera" bilder och började förstå olika metoder för att få det att se bra ut. Så då började jag leka med detta.
På fredag eftermiddag så var jag betydligt friskare och min hjärna gick bananas på hur roligt det var att måla och greja.
Och idag, på lördagen så klämde jag ur mig en bild på Galishimo som jag blev otroligt nöjd över. Det ser ut som att han är en karaktär i en trevlig barnbok. Jag har till och med beställt den på canvas för jag skulle vilja ha den här hemma vid matbordet.
När jag fått gå in i denna bubbla av kreativitet, som jag egentligen bara kan gå in i eftersom jag varit isolerad i nästan en vecka, så är det lite svårt att komma tillbaka igen. Det känns jobbigt att bryta sig ut ur tankarna, som bara vill göra mer och bättre. Till slut blev jag nästan irriterad när vänner hörde av sig för att checka av hur det var med mig. Jag ville ju teckna och inte bli störd. Jag kan ju bättre än så här! Om jag bara får koncentrera mig så blir det ännu större framsteg...!
Saker jag måste öva på:
- Ögonen vänjer sig vid skärmljuset och jag tror undermedvetet att det är en neutral vit duk - detta leder till att alla bilder jag tecknar blir för mörka och måste ljusas upp i efterhand. Jag märker inte misstaget förrän jag tittat bort från skärmen en timme eller så.
- Positioner först och jobba med perspektivet bakifrån först när jag tecknar och sedan bygga mig framåt.
- Jobba med många lager. Det kan inte bli för många lager. Trots att jag kan göra 30 lager så blir jag ofta besviken och tänker "varför gjorde jag inte ett enskilt lager på just detta?! (Lager är när man lägger bilder på varandra, exempelvis den ljusare bannern med texten "Livet är förändring" som jag just gjorde. Där är bannern ett lager och texten ett annat. Det betyder att jag kan ändra mig, och byta ut både färg på Bannern eller teckensnitt utan att de påverkar varandra). Men man kan göra nya lager på allt. Solreflexer, pannluggen, vissa träd, osv... Allt som man kanske enskilt vill ändra i efterhand kan få ett eget lager.
Men nu kommer verkligheten långsamt ikapp mig och jag inser att jag måste sluta bubbla in mig. Jag måste spräcka kreativitets-bubblan. Galishimo väntar på mig. Jag har ett jobb att gå till på måndag. Jag har vänner och familj som jag behöver och som jag långsiktigt inte mår bra av att lägga åt sidan. Behovet att leka med färger och former måste få en lite marginaliserad plats och kan inte ta över för mycket.
Det blir en mjukstart med uteritt i morgon och sedan så blir nog allt som vanligt igen.
Fast jag längtar till nästa paus i livet då jag kan få vara kreativ igen.
.
Kommentarer
Skicka en kommentar