Kan målsättningar sänka resultat?

Jag är lite sjuk och tog det lite lugnt med Galishimo idag. Jag tittade även på serien "100 humans" på Netflix, vilket är en väldigt intressant serie, där 100 människor utsätts för diverse experiment. Bland annat så delades de in i två grupper att bygga torn av spagetti och lite tillbehör. Den ena gruppen vann ca 4000 kronor om de byggde det högsta tornet. Den andra gruppen, som befann sig i ett annat rum, helt ovetandes om några prispengar, fick experimentet presenterat som en rolig lek där de skulle bygga ett så högt torn som möjligt.



De som byggde tornet för att vinna pengar var allvarligare, några klev tillbaka och lät andra säga sina ideér i stället. De var tysta och såg inte ut att ha särskilt roligt. Flera torn rasade och det högsta tornet mättes.

De som byggde tornet för skojs skull pratade mer, alla deltog med synpunkter, lösningarna var kreativare. De hade färre torn som rasade och det högsta torn som mättes var högre än "pengagruppen" som byggde för pengar.

En slutsats som drogs av detta var att pengar kan motivera personer att anstränga sig, men de har inte lika roligt, och riskerar även att få lite tunnelseende och blir inte lika kreativa. Glada, prestigelösa, förutsättningar skapar fler torn och högre torn, enligt testgrupperna.

Går detta experiment på NÅGOT vis applicera på ridsport?
Jo, jag tror det. Om man byter ut pengar till exempelvis vinster eller höga poäng på en dressyrtävling.

Att ha ett tydligt mål kan mycket väl skapa ett allvar, resultera till att man står tillbaka med sina egna ideér, och kanske blint lyssnar på sin tränare. Det kan också resulterat till att man slutar har roligt. De som rider för skojs skull, skulle teoretiskt sett kunna ha fler kreativa ideér med sin häst samtidigt som de även utvecklas i sin ridning och i ett bredare perspektiv uppnår "fler och högre torn" än en målmedveten person med tunnelseende.

Intressant tanke, va?!

Tillbaka till mig och Galishimo. Jag kände mig lite sjuk men tycker jag börjar må lite bättre. Jag tog det ändå lite lugnare och ägnade mig åt bomträning. Galishimo har ju tidigare varit väldigt tittig på bommar och nu lade jag och Ebba ut flera olika banor och kombinationer av markliggande bommar. Galishimo skötte sig bättre än någonsin. Ebba filmade när Galishimo gick genom "porten" som vi skapat av två liggande bommar, upphöjda med IKEA-pottor.


Galishimo var väldigt nöjd över sitt enkla uppdrag att gå igenom porten och han ägnade inte alls särskilt mycket tanke åt vad han hade kring fötterna. Jag blev väldigt glad över att han var så lugn så jag höjde genast ribban, och provade göra halt mitt emellan dem. "Nemas problemas!" sade Galishimo och stod lydigt och inväntade nästa signal. 


Då kom nästa idé. Jag kände mig lite nervös, då jag vet att Galishimo lätt sparkar eller sprätter när saker rör hans bakfötter. Men han var ju så otroligt lugn idag. Kanske skulle jag våga att backa ut ur porten? Sagt och gjort, jag höll nog andan lite. Särskilt när Galishimos ena bakfot nuddade ena pottan som rasslade till lite. 
"Får man godis för det här, eller?" verkade Galishimo mest fråga. 



Så skönt! Här plockade vi varken likes på instagram eller några vassa dressyrpoäng. Men vi hade roligt. Och jag upptäckte att vi faktiskt utvecklats lite till.

Fina, fina, häst! 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Planering med att måla hästtransport

Den där silverbjälken

Påskjutet