Avdelningen små framsteg


Jag red Galishimo lite på fältet häromdagen, vilket visade sig vara en jättedålig idé. Underlaget var hårt och blött om vartannat och det var inte värt att börja kämpa med det. Jag travade två eller tre varv innan jag gav upp.
"Ska vi ta en uteritt i ställett?" frågade jag Galishimo och han verkade vara nöjd med det nya alternativet.

Sedan följde en fin solnedgång och Galishimo tuffade på. Jag försökte mig på att ta en selfie som innefattade både mig och hästen, och snurrade och vred mig i sadeln. För att fånga lugnet, sol och glad häst.

Det här med att kunna släppa fokus på hästen helt och hållet, på ensamma uteritter, och fokusera på märkliga selfies, är väl lite av en nyhet för 2020, måste jag säga. Jag kan alltså lita på Galishimo så pass att jag inte ens behöver sitta centrerat i sadeln, eller hålla koll på vad han gör, åtminstone korta stunder. Ett riktigt skönt framsteg.

Sedan blev han lite mer spänd när vi tog oss iväg på rakbanan, men verkligen inte så pass att det blev energikrävande för oss. Han höll andan några gånger, spände till och stannade upp, men det blev även några nöjda frustningar när vi gick vidare.


Sedan filar vi vidare på dessa öppnor i galopp, och det är ju verkligen roligt på riktigt. Det är när bogen ska gå in lite på ett spår innanför, så man ser tre ben om man tittar på oss rakt framifrån. Ungefär som om hästen är på väg att svänga in på en volt men håller sig kvar på en rak linje. Som ni ser på Galishimos min så tycker han det är svårt men han kämpar på superbra.

Jag skulle vilja säga att öppnorna börjat bli väldigt stadiga! Förut så fick man kanske göra om övningen 4-5 gånger och fick oftast till det bäst under några steg på slutet. Det var både min ovana att göra öppnorna för tvära, och han vinglade så de blev lite olika kvalitet på dem. Nu vet han vad jag vill och jag har fått en känsla för hur mycket tvärning jag ska be om, så det blir resultat varje gång. Jag tycker även att formen kommer upp på ett väldigt ärligt sätt så han får lite mer resning av galoppövningarna. Utan att jag behöver greja och dra i tyglarna. Jag är oftast nöjd efter varje pass!



Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Planering med att måla hästtransport

Bild
Japp. Det är lika bra att ta tjuren i hornen direkt. Hästtransporten renoverar inte sig själv. Färgen håller på att flagna på den. Jag gillar det inte. Den stora frågan var ju om jag ska måla transporten i en helt ny färg, exempelvis plommonröd, eller om jag skulle försöka finna en färg som matchar min bil, utan att bli så ljus att man ser alla ojämnheter man målat över på plyfan. Eller bara bättra på nuvarande nyans. Jag vägde mellan en förstärkt färg av transportens vanliga blå färg eller bilen. Jag bestämde mig för att det var bättre att köra det fegaste alternativet, det som mest liknar min transport. Jag valde att fega trots att en välmatchad transport till bilen skulle kunna bli awesome. Med heltidsjobb och häst har jag begränsat med energi och orkar kanske inte behålla min entusiasm, om jag råkar välja fel beige nyans på transporten. Det kan ju lätt bli så att den bara ser ut som en kartong om man väljer fel nyans. Eller ljus avföring. Däremot kan jag ju allti
Läs mer

Den där silverbjälken

Bild
Jag tittade på Joseph N Silverbjälkes inlägg på Facebook nyligen och tyckte att hans allmänna råd för framsteg kändes som en lite energigivande oas i öknen. Jag har för mig att han inte heter Silverbjälke alls, utan använder den pseudonym för att få skriva vad fan han vill utan att någon särskild känner sig kränkt eller utpekad. Han verkar i alla fall klok och ibland kanske det behövs en pseudonym för att slippa hamna i blåsväder. Jag vet ju själv hur otroligt lätt man kan skapa drev på nätet när jag höll till i forum, och jag i början helt naivt och öppenhjärtligt delade med mig av min hästs med -och motgångar. Om vi säger så här. Det fick jag sluta med. Det fick jag verkligen sluta med. Här på bloggen har jag dock makten att välja vilka som får stiga fram och vilka som ignoreras. So, this is the safe place. Hur som helst, så har Silverbjälke summerat lite tips som jag försöker hålla fast vid. 1. Lyssna inåt och på dina egna mål, mer än till vad andra tycker. 2. "J
Läs mer

Påskjutet

Bild
Ares börjar känna sig mer och mer bekväm med mig i sadeln, och det märktes mest igår med att han har ett riktigt fint påskjut med starka bakben. Igår var han lugn, jag var lite försiktig då vi inte var ensamma på ridbana, men idag var husse med och jag kände mig tryggare, och då var han pigg! Skritten är stor och ordentlig där han vill framåt, vid minsta lilla skänkling så svävar han glatt iväg i trav, med stora glada kliv, och jag hänger inte riktigt med. Ibland vinglar han ju lite också. Det är inte lätt att vara duktig.  Galishimo tog ju små, fina så steg och traven var väldigt liten och enkel att sitta i. När Ares trampar iväg så gungar hela hans kropp, glatt och energiskt. Det känns lite som så, att om jag bara tjoade till, och sade att han var duktig, så hade han gärna gett mig en glad galopp. Han gillar att jobba och är glad att stå till tjänst. Nu får det gärna gå fort, också.  Är jag redo för min arbetsglada, pigga, ponny med det fina klivet? Nej det är jag inte. Jag tycker de
Läs mer