Tre sekunder of fame!
Idag tog jag Galishimo till ridhuset igen. Det var utflykt numero 17 detta år! Jag fick hjälp av Elin.
Det börjar kännas ganska bra nu. Jag känner att jag inte behöver så mycket hjälp längre. Förut så bad jag ofta om hjälp i stil med:
"Kan du gå till framluckan och ge Galishimo lite godis under tiden jag stänger bakbomen?" eller "Kan du stå bakom oss, vid rampen, och prata med honom så han känner sig trygg när han backar ut?" men nu klarar jag mer och mer ensam. Idag när Elin hängde med så fick hon mest anvisningar i stil med:
"Kan du bara hänga med här?" vilket mest betyder att det är skönt att inte vara ensam när jag gör momenten som lastningen innebär. Och för att Elin är ett fenomenalt trevligt sällskap att ha med sig.
Vi tog och longerade Galishimo ordentligt innan jag skulle börja rida. Det gjorde vi för att jag skulle slippa känna att han hade överskottsenergi och att jag skulle slippa få ont i magen över det. Han fick galoppera på ridbanan länge och väl innan jag satte mig upp. Varför ska jag kämpa med att jag är rädd när jag vet att det rinner av mig om Galishimo inte har överskottsenergi? Sedan var det verkligen bara att tuta och köra. Jag kunde faktiskt slappna av så pass mycket att jag kunde göra lite dressyrövningar och pilla på med lite finlir. Och det händer verkligen inte alla gånger jag rider.
Jag kortade tyglarna, fångade upp hans vänstersida och rakriktade honom stundvis bättre - och då gick det bättre! Tyvärr bara korta stunder åt gången men detta är svårare än det låter. Elin filmade.
"Jag vet inte om det är värt att filma idag för jag vet inte om skillnaden är så stor jämfört med förra veckan..." mumlade jag.
"Vänta du bara, nu får du se vad som hänt nu när du kortat tyglarna...!" sa Elin och log brett.
Och JA, det händer lite grejer. Han blev stundtals lite lyft i fronten och jobbade på superbra. Jag blev jätteglad. Det finns inget att skämmas över. Bara att fortsätta. Och lära sig. Och fortsätta.
Dagens finaste kommentar från okänd ponnymamma:
"Är det verkligen en renrasig arab? Han ser ju nästan ut att ha lite PRE (Pura Raza Espaniola) i sig!"
.
Det börjar kännas ganska bra nu. Jag känner att jag inte behöver så mycket hjälp längre. Förut så bad jag ofta om hjälp i stil med:
"Kan du gå till framluckan och ge Galishimo lite godis under tiden jag stänger bakbomen?" eller "Kan du stå bakom oss, vid rampen, och prata med honom så han känner sig trygg när han backar ut?" men nu klarar jag mer och mer ensam. Idag när Elin hängde med så fick hon mest anvisningar i stil med:
"Kan du bara hänga med här?" vilket mest betyder att det är skönt att inte vara ensam när jag gör momenten som lastningen innebär. Och för att Elin är ett fenomenalt trevligt sällskap att ha med sig.
Vi tog och longerade Galishimo ordentligt innan jag skulle börja rida. Det gjorde vi för att jag skulle slippa känna att han hade överskottsenergi och att jag skulle slippa få ont i magen över det. Han fick galoppera på ridbanan länge och väl innan jag satte mig upp. Varför ska jag kämpa med att jag är rädd när jag vet att det rinner av mig om Galishimo inte har överskottsenergi? Sedan var det verkligen bara att tuta och köra. Jag kunde faktiskt slappna av så pass mycket att jag kunde göra lite dressyrövningar och pilla på med lite finlir. Och det händer verkligen inte alla gånger jag rider.
Jag kortade tyglarna, fångade upp hans vänstersida och rakriktade honom stundvis bättre - och då gick det bättre! Tyvärr bara korta stunder åt gången men detta är svårare än det låter. Elin filmade.
"Jag vet inte om det är värt att filma idag för jag vet inte om skillnaden är så stor jämfört med förra veckan..." mumlade jag.
"Vänta du bara, nu får du se vad som hänt nu när du kortat tyglarna...!" sa Elin och log brett.
Och JA, det händer lite grejer. Han blev stundtals lite lyft i fronten och jobbade på superbra. Jag blev jätteglad. Det finns inget att skämmas över. Bara att fortsätta. Och lära sig. Och fortsätta.
Dagens finaste kommentar från okänd ponnymamma:
"Är det verkligen en renrasig arab? Han ser ju nästan ut att ha lite PRE (Pura Raza Espaniola) i sig!"
.
Kommentarer
Skicka en kommentar