Longering på schemat for ever and ever


Nu står det longering på schemat. For ever and ever. Runt i cirklar. Galishimo är... milt uttryckt väl longerad genom åren. Och den där chambonen har följt med sedan bäbistiden. Han vet precis hur han ska gå och joggar glatt på.

Det är underlaget som gör att jag inte vill rida. Underlaget är stenhårt. I hagarna är det däremot både lerigt och stenigt vilket gör att Galishimo står helt stilla i kylan. Och så står han där och laddar energi och är så energisk att han elektriskt spritter i hela kroppen för minsta lilla rörelse.
"Men han KAN ha blivit äldre... nu ska jag inte döma honom på förhand!" tänkte jag och sa ytterligare optimistiskt till mig själv i stil med:
"Han kanske imponerar! Vi kanske kan skritta ut på en uteritt tillsammans och bara ha det awesome! Det kan hända det med!" tänkte jag.

Sagt och gjort. Jag sadlade Galishimo. Jag tränsade Galishimo. Jag ledde ut Galishimo på uppsittningspallen.

Jag noterade att Galishimo skakade i hela kroppen och knep med rumpan.
Jag satte mig upp på Galishimo.
Jag insåg att känslan var snarlik känslan av att sitta på en kanin.
Galishimo gjorde stora ögon, trummade engagerat med småhovarna och kröp ihop med ryggen och drog in svansen lite till, samtidigt som vi förflyttade oss ca fyra meter.

Dessa fyra meter inkluderade ungefär 36 intensiva små arabsteg som trampade väldigt ivrigt och frenetiskt.

Jag satte mig av.

Eftersom jag inte ville dö.

 Fyra meters ridning är nog nytt snabbtidsrekord till och med för mig....

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Planering med att måla hästtransport

Bild
Japp. Det är lika bra att ta tjuren i hornen direkt. Hästtransporten renoverar inte sig själv. Färgen håller på att flagna på den. Jag gillar det inte. Den stora frågan var ju om jag ska måla transporten i en helt ny färg, exempelvis plommonröd, eller om jag skulle försöka finna en färg som matchar min bil, utan att bli så ljus att man ser alla ojämnheter man målat över på plyfan. Eller bara bättra på nuvarande nyans. Jag vägde mellan en förstärkt färg av transportens vanliga blå färg eller bilen. Jag bestämde mig för att det var bättre att köra det fegaste alternativet, det som mest liknar min transport. Jag valde att fega trots att en välmatchad transport till bilen skulle kunna bli awesome. Med heltidsjobb och häst har jag begränsat med energi och orkar kanske inte behålla min entusiasm, om jag råkar välja fel beige nyans på transporten. Det kan ju lätt bli så att den bara ser ut som en kartong om man väljer fel nyans. Eller ljus avföring. Däremot kan jag ju allti
Läs mer

Den där silverbjälken

Bild
Jag tittade på Joseph N Silverbjälkes inlägg på Facebook nyligen och tyckte att hans allmänna råd för framsteg kändes som en lite energigivande oas i öknen. Jag har för mig att han inte heter Silverbjälke alls, utan använder den pseudonym för att få skriva vad fan han vill utan att någon särskild känner sig kränkt eller utpekad. Han verkar i alla fall klok och ibland kanske det behövs en pseudonym för att slippa hamna i blåsväder. Jag vet ju själv hur otroligt lätt man kan skapa drev på nätet när jag höll till i forum, och jag i början helt naivt och öppenhjärtligt delade med mig av min hästs med -och motgångar. Om vi säger så här. Det fick jag sluta med. Det fick jag verkligen sluta med. Här på bloggen har jag dock makten att välja vilka som får stiga fram och vilka som ignoreras. So, this is the safe place. Hur som helst, så har Silverbjälke summerat lite tips som jag försöker hålla fast vid. 1. Lyssna inåt och på dina egna mål, mer än till vad andra tycker. 2. "J
Läs mer

Påskjutet

Bild
Ares börjar känna sig mer och mer bekväm med mig i sadeln, och det märktes mest igår med att han har ett riktigt fint påskjut med starka bakben. Igår var han lugn, jag var lite försiktig då vi inte var ensamma på ridbana, men idag var husse med och jag kände mig tryggare, och då var han pigg! Skritten är stor och ordentlig där han vill framåt, vid minsta lilla skänkling så svävar han glatt iväg i trav, med stora glada kliv, och jag hänger inte riktigt med. Ibland vinglar han ju lite också. Det är inte lätt att vara duktig.  Galishimo tog ju små, fina så steg och traven var väldigt liten och enkel att sitta i. När Ares trampar iväg så gungar hela hans kropp, glatt och energiskt. Det känns lite som så, att om jag bara tjoade till, och sade att han var duktig, så hade han gärna gett mig en glad galopp. Han gillar att jobba och är glad att stå till tjänst. Nu får det gärna gå fort, också.  Är jag redo för min arbetsglada, pigga, ponny med det fina klivet? Nej det är jag inte. Jag tycker de
Läs mer