Dagdrömma går ju

Åh, jag blev supersugen på en "hopphäst lämplig för dressyr" som fanns på hästnet. Ettåriga Zemiro har inga problem med att att varken vara avskild från flocken, eller lastas i transport. Zemiro kostar 70.000 kronor och skulle mycket väl kunna bli en otroligt trevlig hobbyhäst och tävlingshäst!


Problemet är väl kanske inte det ekonomiska, utan det praktiska. År 2019 när det är dags att rida in Zemiro kommer Galishimo vara 10 år och kanske sitt allra bästa jag. Om två år är Galishimo ännu bättre miljötränad och vi skulle kanske äntligen kunna komma oss iväg på lätta tävlingar. Fortsätter uteritterna utvecklas så är det mycket möjligt att Galishimo är en himla fin uterittshäst om två år också. En sån där man (nästan) kan sticka ut på med lösa tyglar och (nästan) bara njuta på (nästan). Han BLIR ju tryggare och tryggare!

Om vi säger att Zemiro blir en pigg och glad femåring 2021 som behöver motioneras fem dagar i veckan, så är Galishimo förmodligen en glad och pigg 12-åring som också behöver motioneras fem dagar i veckan... och förmodligen ligger de då även på ungefär samma mognadsnivå..

Resultatet skulle mycket väl kunna bli en 12-årig arabhäst som får för lite motion. Och en femårig unghäst med stor potential som också får för lite motion. Och då skulle man väl som ägare inte känna sig helt nöjd med livet... Jag vet ju flera personer som har två hästar och heltidsjobb och klarar det. Men är jag verkligen den typ av hästmänniska? Jag tror inte det...

Sedan räcker det väl med lite återkommande hovbölder och lite sträckningar och en och annan obligatorisk "unghästolycka" för att veterinärräkningarna ska skjuta i höjden, och då sitter man i skiten på riktigt... 

Nej... 

Så länge Galishimo fortsätter utvecklas så får han vara mitt centrum och min ögonsten. Så länge jag rider och tänker "nu var han ju lugnare än senast!" så förtjänar han att vara i centrum, och då förtjänar han all tid man lägger ned på honom! 


Men till er andra läsare så finns det en ettårig unghäst som heter Zemiro på hästnet... bara så ni vet.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den där silverbjälken

Bild
Jag tittade på Joseph N Silverbjälkes inlägg på Facebook nyligen och tyckte att hans allmänna råd för framsteg kändes som en lite energigivande oas i öknen. Jag har för mig att han inte heter Silverbjälke alls, utan använder den pseudonym för att få skriva vad fan han vill utan att någon särskild känner sig kränkt eller utpekad. Han verkar i alla fall klok och ibland kanske det behövs en pseudonym för att slippa hamna i blåsväder. Jag vet ju själv hur otroligt lätt man kan skapa drev på nätet när jag höll till i forum, och jag i början helt naivt och öppenhjärtligt delade med mig av min hästs med -och motgångar. Om vi säger så här. Det fick jag sluta med. Det fick jag verkligen sluta med. Här på bloggen har jag dock makten att välja vilka som får stiga fram och vilka som ignoreras. So, this is the safe place. Hur som helst, så har Silverbjälke summerat lite tips som jag försöker hålla fast vid. 1. Lyssna inåt och på dina egna mål, mer än till vad andra tycker. 2. "J
Läs mer

Planering med att måla hästtransport

Bild
Japp. Det är lika bra att ta tjuren i hornen direkt. Hästtransporten renoverar inte sig själv. Färgen håller på att flagna på den. Jag gillar det inte. Den stora frågan var ju om jag ska måla transporten i en helt ny färg, exempelvis plommonröd, eller om jag skulle försöka finna en färg som matchar min bil, utan att bli så ljus att man ser alla ojämnheter man målat över på plyfan. Eller bara bättra på nuvarande nyans. Jag vägde mellan en förstärkt färg av transportens vanliga blå färg eller bilen. Jag bestämde mig för att det var bättre att köra det fegaste alternativet, det som mest liknar min transport. Jag valde att fega trots att en välmatchad transport till bilen skulle kunna bli awesome. Med heltidsjobb och häst har jag begränsat med energi och orkar kanske inte behålla min entusiasm, om jag råkar välja fel beige nyans på transporten. Det kan ju lätt bli så att den bara ser ut som en kartong om man väljer fel nyans. Eller ljus avföring. Däremot kan jag ju allti
Läs mer

Ett tungt beslut om gårdskatterna

Bild
 Jag kommer att stänga av kommentarerna för ett tag, då jag vet att detta kan väcka känslor, och jag vill inte ha detta kommenterat eller kritiserat, då det gör ont som det är. Men situationen med gårdskatterna tog en olycklig vändning. Vi bor ju inte på gården, men har löst gårdskatternas situation med att ge dem fri tillgång på mat och vatten, och de har sedan tidigare en kattlucka så de kan gå in och ut ur när de vill. Vi har varit där på helgerna och tagit hand om dem och gården. Katterna har inte gått på kattlåda under sina liv, och är alltså inte konstaterat rumsrena för att bo inne, och det har visat sig försvåra möjligheterna att skänka bort dem. De är dessutom väldigt fästa vid varandra då de är syskon. Men vi har kastat ut lite flöten under detta år och försökt finna någon som kan tänka sig att ha dem. Det är varken jag eller Jonatan som skaffat dem utan vi har "ärvt" dem.  Situationen med fri tillgång på mat och en öppen kattlucka har tyvärr lett till att en grannk
Läs mer