Flow!
Dagarna har bara susat förbi och jag har haft ett otroligt bra flyt från början till slut. Vilken härlig höst!
Omgivningen är förkyld, både på jobbet, i stallet och privat, men jag har klarat mig än så länge. Vi får se vad oktober bjuder på i förkylningsväg. Men nu börjar löpningen äntligen likna något! Jag började ju i oktober förra året med att springa 15 minuter tre gånger i veckan. Mycket flåsigt och jobbigt.
Sedan, i februari eller så, byggde jag på till att springa 20 minuter tre gånger i veckan. Om ni undrar varför jag är så sabla försiktig så har jag alltid varit mån om att vänja kroppen försiktigt vid ny rutiner. Det är lätt att ta i för mycket i början och sedan får man en tjurig benhinneinflammation/muskelfäste/fotsmärta/knäkänning som kommer tillbaka så snart man anstränger sig. Men detta har jag alltså undvikit på alla tänkbara sätt och kroppen mår prima! Sedan blev det två månaders avbrott, minst, när jag fick järnbrist, men sedan började jag om igen.
Nu i september så byggde jag på med tre minuters lugn uppvärmning och fem minuters nedvarvning på löpbandet, så då kom jag upp i 27 minuter. Och så har jag börjat springa en sträcka in till stan och tillbaka, i det fina höstvädret. Jag vet inte hur lång den sträckan är men gissar på att den ligger mellan 5-7 kilometer. Denna sträcka låter jag medvetet bli att mäta upp och jag lyssnar ofta på en lugn ljudbok när jag joggar sträckan, så jag inte stressar upp mig för mycket. Lugnt och fint, ska det gå!
Så nu springer jag plötsligt ca 1,5 mil i veckan! Och har gjort så hela september! Det känns fantastiskt, och jag ska försöka rulla på med denna rutin året ut och sedan börja öka på lite försiktigt nästa år. Men som sagt. Inga skador. Jag tänker hålla mig skadefri.
Jag har även köpt en pannlampa för löpning. Jag har inte haft en pannlampa för löpning på flera år. Oftast försöker jag hinna med att springa på löpbandet, två luncher i veckan, på arbetet, men ibland hinner man inte med det och då blir det bra med lite kvällsjogg och en bra lampa. Snart ska jag även köpa mig icebugs löparskor för isigt underlag. Inget får stoppa mig nu!
Omgivningen är förkyld, både på jobbet, i stallet och privat, men jag har klarat mig än så länge. Vi får se vad oktober bjuder på i förkylningsväg. Men nu börjar löpningen äntligen likna något! Jag började ju i oktober förra året med att springa 15 minuter tre gånger i veckan. Mycket flåsigt och jobbigt.
Sedan, i februari eller så, byggde jag på till att springa 20 minuter tre gånger i veckan. Om ni undrar varför jag är så sabla försiktig så har jag alltid varit mån om att vänja kroppen försiktigt vid ny rutiner. Det är lätt att ta i för mycket i början och sedan får man en tjurig benhinneinflammation/muskelfäste/fotsmärta/knäkänning som kommer tillbaka så snart man anstränger sig. Men detta har jag alltså undvikit på alla tänkbara sätt och kroppen mår prima! Sedan blev det två månaders avbrott, minst, när jag fick järnbrist, men sedan började jag om igen.
Nu i september så byggde jag på med tre minuters lugn uppvärmning och fem minuters nedvarvning på löpbandet, så då kom jag upp i 27 minuter. Och så har jag börjat springa en sträcka in till stan och tillbaka, i det fina höstvädret. Jag vet inte hur lång den sträckan är men gissar på att den ligger mellan 5-7 kilometer. Denna sträcka låter jag medvetet bli att mäta upp och jag lyssnar ofta på en lugn ljudbok när jag joggar sträckan, så jag inte stressar upp mig för mycket. Lugnt och fint, ska det gå!
Så nu springer jag plötsligt ca 1,5 mil i veckan! Och har gjort så hela september! Det känns fantastiskt, och jag ska försöka rulla på med denna rutin året ut och sedan börja öka på lite försiktigt nästa år. Men som sagt. Inga skador. Jag tänker hålla mig skadefri.
Jag har även köpt en pannlampa för löpning. Jag har inte haft en pannlampa för löpning på flera år. Oftast försöker jag hinna med att springa på löpbandet, två luncher i veckan, på arbetet, men ibland hinner man inte med det och då blir det bra med lite kvällsjogg och en bra lampa. Snart ska jag även köpa mig icebugs löparskor för isigt underlag. Inget får stoppa mig nu!
Kommentarer
Skicka en kommentar