Nästan för bra för att vara sant!
Jag och Anna red ut tillsammans idag och turen blev fantastisk från början till slut. Galishimo skötte sig utmärkt. Det var hans tredje uteritt på tre dagar. Han gnäggade glatt när han såg mig, från hagen, och var så positiv hela dagen, men samtidigt var han lugn och lyhörd. Jag kände redan när jag satt upp på honom att han var väldigt fin. Han ställde sig själv på rätt plats vid pallen och trampade inte runt som han brukar, utan väntade glatt på att jag skulle komma i sadeln. Redan där kände jag att det blir en fantastisk dag. Och jag blev inte besviken! Det känns nästan overkligt. Ska det här vara min häst, va? Ett riktigt myslurv att galoppera runt med. Har jag verkligen så tur? Blir han verkligen så här bra?
Han slutar aldrig att förvåna ;)
SvaraRadera