Abra kadabra - borta!
Jag pratade om att tagga ned i inlägget den 9 januari, och skrev ordagrant:
"Jag saknar helt buffert och om bilen skulle behöva lite mer omfattande service så är mina 10.000 borta i ett nafs, och jag måste börja om från början."
Det var nog därför jag såg väldigt lugn och optimistisk ut när bilbesiktaren konstaterade att min bil inte gick igenom besiktningen. Jag såg också väldigt lugn ut när jag bokade tid på den lokala bilverkstaden och de sade att jag kan vara förberedd på att lämna in bilen en stund, för reparation. Den bromsar i ena bakhjulet, och jag har inte märkt någonting. Kanske för att bakhjulet inte står helt stilla, utan ytterst motvilligt rullar med.
Sedan kände jag mig hyfsat lugn när jag började fundera på att köpa en cykel så jag tar mig till stallet och jobbet, ifall bilen blir borta en längre tid. Om än reparationerna är billiga så blir det påtagligt att jag är helt utan cykel nu. Jag behöver ta mig från bilverkstaden och hem igen nästa vecka.
Jag känner mig lugn för att jag har orken att se verkligheten som den är, och inte som jag vill att den ska vara. Oförutsedda utgifter kommer till alla, och händer precis alla. Har jag inte med det i min budgetplanering eller i min verklighetsuppfattning så är jag naiv.
Men lite som ett trolleri känns det. I morse betalade jag räkningar och kände mig optimistisk. En timme senare efter bilbesiktning och bilverkstaden - Tadaa! Abra kadabra - Borta!
.
"Jag saknar helt buffert och om bilen skulle behöva lite mer omfattande service så är mina 10.000 borta i ett nafs, och jag måste börja om från början."
Det var nog därför jag såg väldigt lugn och optimistisk ut när bilbesiktaren konstaterade att min bil inte gick igenom besiktningen. Jag såg också väldigt lugn ut när jag bokade tid på den lokala bilverkstaden och de sade att jag kan vara förberedd på att lämna in bilen en stund, för reparation. Den bromsar i ena bakhjulet, och jag har inte märkt någonting. Kanske för att bakhjulet inte står helt stilla, utan ytterst motvilligt rullar med.
Sedan kände jag mig hyfsat lugn när jag började fundera på att köpa en cykel så jag tar mig till stallet och jobbet, ifall bilen blir borta en längre tid. Om än reparationerna är billiga så blir det påtagligt att jag är helt utan cykel nu. Jag behöver ta mig från bilverkstaden och hem igen nästa vecka.
Jag känner mig lugn för att jag har orken att se verkligheten som den är, och inte som jag vill att den ska vara. Oförutsedda utgifter kommer till alla, och händer precis alla. Har jag inte med det i min budgetplanering eller i min verklighetsuppfattning så är jag naiv.
Men lite som ett trolleri känns det. I morse betalade jag räkningar och kände mig optimistisk. En timme senare efter bilbesiktning och bilverkstaden - Tadaa! Abra kadabra - Borta!
.
Kommentarer
Skicka en kommentar