Ridhusdag

Tyvärr hade jag PMS idag och missade mentalt hela showen jag fysiskt närvarat på, då jag råkat hamna i ett nattsvart hål av vinglig häst och ridrädsla. Men enligt de små filmsnuttar som levererades så har jag stundvis en fantastisk häst, som numera matchar både bilen och hästtransporten. Det här med helmatchad häst-bil-transport, känns underligt tillfredsställande på ett sätt jag inte kan förklara men som de flesta kan förstå. Det är roligt med matchande färger. Oklart varför. Tur att jag inte gav upp med transporten och lät den förbli gällt smurfblå. Det hade genererat någon slags känsla av obalans. I hela tillvaron.

Trots att jag inte riktigt var i mental toppform så red jag stundvis väldigt bra. Korta stunder, åtminstone.

Under några få sekunder sammanfaller faktiskt mina små stunder av bra ridning, med Galishimos små stunder av glans. Då blir det små ögonblick av glädje. Små, små ögonblick av glädje.

Tränaren har ju pratat på en massa om bogkontroll och rumpkontroll på Galishimo. Och även om jag är ridrädd och inte fixar så mycket ridning så går det alltid flytta rumpa och bog en liten stund. Jag klämde till och med ur mig det lite i galopp också. I vissa kurvor i galoppen tar jag med mig bogen liiite liite inåt, och som ren magi så reser sig Galishimo i fronten och sätter under sig ordentligt för att balansera upp sig när jag tar honom lite ur balans. Där ser man! Det blir faktiskt bättre och bättre.