En grimma från Hööks

Jag hann en kortis på Hööks hästsport också, vi var ju ändå i området. Plötsligt sken jag upp och viftade med en grimma framför ansiktet på Björn.
"Tänker du på samma som jag tänker?!" frågade jag med tindrande blick.
"Att den matchar hästtransporten?" skrattade Björn.
"Ja!" svarade jag lyckligt och tittade på den en liten stund, innan jag fortsatte:
"Det blir ju hans 'åka-bort-grimma'! Det blir ju hur sött som helst!" fnissade jag.

"Hur. Sött. Som. Helst." sade jag lyckligt igen när vi satte oss i bilen med Hööks-kassen för att åka hem igen.


"Hur sött som helst..." mumlade jag fortfarande nöjt när vi var halvvägs hem. 
"Sa du att du var 37 år, sa du?" skämtade Björn.
Jag ignorerade honom.





Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Planering med att måla hästtransport

Den där silverbjälken

Påskjutet