En dålig förlorare

"Okej. Hänger du med Galishimo?"
"Jajjemen!"
"Nu blir det svårare. Är du redo?!"
"Absolut!"


"Okej. Steg ett är att du ska sänka huvudet när jag vibrerar lite med tygeln. Det kan du redan."
"Japp! Skitenkelt."
"Okej. Steg två är att du ska stanna när jag kramar tygeln och lutar mig lite bakåt. Det kan du."
"Piece of cake. Skitenkelt."
"Ja. Nu ska jag alltså krama tygeln och även krama med benet."
"Eh... backa? Det är det du vill?"
"Ja, fast nu höjer du huvudet så nu vibrerar jag lite med tygeln men driver ändå."
"Men då ska vi ju framåt?"
"Nej. Bakåt."
"Sidvärtes?"
"Nej. Bakåt."
"Men förihelvete. Bestäm dig någon gång. Nu driver du ju!!!"
"Bakåt."
"Men du kramar ju inte tygeln du vibrerar med den..."
"För att du ska sänka huvudet och gå bakåt."
"Men då skulle du ju krama tygeln."
"Du ska ändå bakåt."


"Men skit på dig jävla skitmatte jag blir så jävla less!!"
"Baaakåt"
"Jag stegrar nu! Nu gör jag det!!"
"Nej det gör du inte."
"Du är fan aldrig nöjd. Aldrig nöjd! Man gör sitt jävla bästa och du är aldrig nöjd och ska alltid göra något nytt obegripligt. Jag är så himla less. Du är så himla dålig!!"


"Nu gjorde du rätt!"

"VA?! MEN DET STRIDER MOT ALLT SUNT FÖRNUFT. MEN FÖR I HELVETE KLIV AV NÅGON GÅNG!!"


"Duktig häst. Vad du kan."

"DU, DET DÄR GÖR DU INTE OM, FATTAR DU DET? VAD VAR DET DÄR FÖR TRAMS!?! HÄR KÄMPAR MAN FÖR ATT VARA EN SNÄLL HÄST FÖR DIG, OCH MAN FÅR INGET TILLBAKA. GÖR INTE OM DET! JAG MENAR ALLVAR!!"


"Du kommer över det. Du brukar komma över det. Puss på dig."


,





Kommentarer

  1. Pompom20 november 2015 kl. 23:37

    Jobbig situation men i alla fall väldigt rolig läsning. :-D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Katarina Bildström21 november 2015 kl. 16:30

      Tack, ja det är en tröst: Ju sämre det går, ju mer underhållande läsning... ;)

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Planering med att måla hästtransport

Bild
Japp. Det är lika bra att ta tjuren i hornen direkt. Hästtransporten renoverar inte sig själv. Färgen håller på att flagna på den. Jag gillar det inte. Den stora frågan var ju om jag ska måla transporten i en helt ny färg, exempelvis plommonröd, eller om jag skulle försöka finna en färg som matchar min bil, utan att bli så ljus att man ser alla ojämnheter man målat över på plyfan. Eller bara bättra på nuvarande nyans. Jag vägde mellan en förstärkt färg av transportens vanliga blå färg eller bilen. Jag bestämde mig för att det var bättre att köra det fegaste alternativet, det som mest liknar min transport. Jag valde att fega trots att en välmatchad transport till bilen skulle kunna bli awesome. Med heltidsjobb och häst har jag begränsat med energi och orkar kanske inte behålla min entusiasm, om jag råkar välja fel beige nyans på transporten. Det kan ju lätt bli så att den bara ser ut som en kartong om man väljer fel nyans. Eller ljus avföring. Däremot kan jag ju allti
Läs mer

Den där silverbjälken

Bild
Jag tittade på Joseph N Silverbjälkes inlägg på Facebook nyligen och tyckte att hans allmänna råd för framsteg kändes som en lite energigivande oas i öknen. Jag har för mig att han inte heter Silverbjälke alls, utan använder den pseudonym för att få skriva vad fan han vill utan att någon särskild känner sig kränkt eller utpekad. Han verkar i alla fall klok och ibland kanske det behövs en pseudonym för att slippa hamna i blåsväder. Jag vet ju själv hur otroligt lätt man kan skapa drev på nätet när jag höll till i forum, och jag i början helt naivt och öppenhjärtligt delade med mig av min hästs med -och motgångar. Om vi säger så här. Det fick jag sluta med. Det fick jag verkligen sluta med. Här på bloggen har jag dock makten att välja vilka som får stiga fram och vilka som ignoreras. So, this is the safe place. Hur som helst, så har Silverbjälke summerat lite tips som jag försöker hålla fast vid. 1. Lyssna inåt och på dina egna mål, mer än till vad andra tycker. 2. "J
Läs mer

Flashback

Bild
Jag pratade med John i telefonen, som vi brukar på kvällarna, och utan att jag tänkte på det så kändes det som om hon låg alldeles vid mitt ben och sov. Terven. Jag tänkte inte på det, det kändes bara som att hon var där. Det var inte förrän jag sagt godnatt och lagt på, och rörde på benet som jag insåg att sängen var helt tom. Plötsligt så gråter jag hejdlöst igen. Jag har ju nästan vant mig vid att vara utan henne men plötsligt så känns det sådär ovant och nytt och tomt igen. Det kändes som det bara var alldeles nyss man kunde sträcka ut en hand och klappa henne. Hon låg ju alltid i närheten på kvällen. Hon var ju alltid där. Jag önskar att det var "vi" igen. Jag och terven...
Läs mer