Två våldtäktsförsök utefter min joggingrunda

Jag joggar ju några kvällar i veckan och har varit väldigt stolt över att min stad är en trygg stad att jogga i. Jag brukar välja att springa vid vattnet som löper genom staden, och jag har inga som helst problem med att springa ensam i mörkret med pannlampa på områden som inte är belysta. Jag känner mig trygg. Dessutom har jag haft ovanligt bra rutin på höstens jogging. Denna vecka har jag joggat 1,5 mil fördelat på tre pass. För att kunna följa vattnet fram och tillbaka så passerar jag två broar, en vacker träbro nära mitt hem och en bro närmare centrum.

Men, vad gör man nu när det har blivit två polisanmälda försök till våldtäkt efter min joggingrunda? Vid bron vid centrum?

I helgen var det överraskande skönt med en 'ordentlig hund' på joggingturerna. Tvekar inte alls om att helghunden skulle sätta krokodiltänderna i någon som ville göra mig illa.

Å ena sidan så verkar mönstret vara att våldtäkterna sker sent på lördagsnätter. Man kan gissa att mannen som skapar detta kaos förmodligen är ute på något av de närliggande uteställena, hoppas på att få träffa en drömkvinna, blir avvisad, och får sedan något slags sjukligt kvinnoförakt som föranlett detta sjuka beteende. Så om jag inte är en ensam tjej som hämtar luft efter en utekväll, ca 01.00 en lördagnatt, så borde jag vara säker.

Eller?

Är jag det?

Vad händer i denna mans liv? Bor han i närheten? Kan han se personers joggingrutiner från sitt fönster? Kan det hända något annat i hans liv som gör att han plötsligt går på  jakt efter en kvinna... låt oss säga...  sent en onsdagkväll? Hur mycket ska jag anpassa mig? Ska jag börja jogga på löpband i stället? Ska jag byta joggingrutt? För en främmande mans skull? Har jag inte anpassat mig tillräckligt, för dysfunktionella män, tidigare i livet?  

Bilden är från norran.se


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Den där silverbjälken

Planering med att måla hästtransport

Ett tungt beslut om gårdskatterna