Dressyrkurs och dreamteam

Jag fick ju två dressyrkurser i födelsedagspresent av mamma, så jag har ridit för AB hela helgen. Jag hade ett dreamteam med mig på kursen i form av mamma, Elin och Björn. På lördagen hjälpte Björn mig och på söndagen var hela kortegen på plats. För mig och min lilla hästs skull. Jag kommer att vara varm i hjärtat över detta resten av året. Alla hjälptes åt och visade stort engagemang.

Min mamma är ju fenomenal med att bidra med allt hon kan. Hon bor alltså 12 mil bort och dyker upp titt som tätt och hugger i med vad hon tycker behöver göras för mig och Galishimo. För två år sedan så kämpade hon ju på med att hjälpa mig renovera transporten, och nu tyckte hon det var dags att hjälpa mig lasta Galishimo. Hon har aldrig lastat en häst förut, men tyckte att det nu var det hög tid att bidra även där, och Elin förevigade detta med mobilkameran.

Elin hade med sig hembakade gudomligt goda ryttarkakor, i en liten rosa låda, som alla fick äta fritt ur, och hela söndagen fylldes av skratt och småprat. Sedan tittade samtliga andaktigt på när lilla Galishimo tuffade på, under kursen. Hur gulligt som helst att alla tar sig tid, avsätter en hel söndag åt att bara vara med och delta i min och Galishimos vardag.

Jag kommer att leva på detta länge. Väldigt länge. 

.