Förkyld och utan dåligt samvete

Jag har dragit på mig en förkylning och snörvlar och hostar lite på kontoret. I vanliga fall brukar jag få dåligt samvete för att jag inte orkar med Galishimo, men så blir det ju inte i år. Han är ju en riktig liten fluffig charmboll, och dessutom lydig nu för tiden, så jag behövde inte ens leta efter någon att rida honom åt mig. Frivilliga ryttare poppade upp alldeles av sig själv, utan vetskap om att just denna vecka passar mig bättre än andra veckor.


Idag rider Sara på Galishimo. Hennes egen häst, Vincent, är konvalescent. Hon skickade en fråga i morse om hon fick ta honom på en ritt och det passar ju mig perfekt. I morgon har Tuva frågat om hon kan rida Galishimo då hon vill ut med några tjejkompisar, och sällskapet råkar vara en häst kort. Så Galishimo kommer att få den motion han behöver. Och ju mer han får jobba, ju snällare blir han.


Jag kan alltså köpa mer lösviktsgodis och snyta mig och läsa böcker även denna kväll efter jobbet. Och i likaså morgon. Utan någon oro om att jag inte gör tillräckligt för honom.


.





Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Planering med att måla hästtransport

Den där silverbjälken

Påskjutet