Katturstädning

I helgen är det tre veckor sedan vi tog bort katterna, och jag känner att jag inte har lika nära till gråten. Sorgen är lugnare nu, men den är där som ett litet dunkelt vemod och den knackar mig liksom på axeln då och då. Man saknar Robban och Lillstrumpan och hur de följde en överallt. Hur de alltid låg i sängen och gosade med mig och alltid ville vara med. Det gnager fortfarande ett dåligt samvete och en olustkänsla om hur det hela slutade. Men Jonatan påminner mig om att det inte var jag som skaffade katterna och inte han heller. De fick i själva verket några extra år. 

Jag blev ju väldigt uppriven när jag torkade bort små söta nosmärken på fönstret från katterna förra helgen, så vi har tagit det lite försiktigt med bortstädningen, vi har ju så mycket annat roligt som pågår just nu. Men nu var det dags igen 

Soffan har stått ute i två veckor och var helt bortom räddning. Katterna hade kissat i den och klöst i den. Vi hade ställt den temporärt utomhus i två veckor, men i går lastade vi soffan på släpet och körde iväg den till återvinningen. På ett sätt känns det sorgligt och på ett annat sätt känns det ganska skönt. Nu kan vi köpa nya möbler utan att oroa oss över att de blir förstörda. Resten av huset har vi fått rent och fint och det luktar fräscht när man kommer in i det. Men det krävde lite jobb. 

Vi rensade ut hela altanen när vi ändå var igång. Den hade tidigare insynsskydd eller väderskydd som släppte in ljus men också gjorde att man inte riktigt såg ut, dörr med kattlucka, linoleumgolv, en gammal men fullt fungerande kyl, ett slags brädskåp runt kylen, en gammal träkista, gamla utesoffor i trä med kuddar, filtar och tyg. Altanen hade blivit ett slags ljust oisolerat "mellanrum" mellan ute och inne. Det var helt okej möbler, men tyvärr hade katterna även tagit över även dem och gjort dem till sina. De brukade tydligen fånga djur i skogen och äta dem i altanrummet innan de mätta och nöjda tog nästa kattlucka in till vardagsrummet. På ett sätt var det ju tur för annars hade vi nog haft det ännu värre i vardagsrummet. Men inte hann vi kolla under utemöblerna efter djurlik i det rummet när vi var där på helgerna. Vi bestämde oss för att rensa ut precis allt till återvinningen. 

Slängandet innefattade även insynsskyddet och hela linoleumgolvet som vi också tog ut. Lyckligtvis var det jättefina golvbrädor under, som kommer att bli enkla att måla upp och fräscha till. Det som tidigare varit ett slags rum med väggar blev plötsligt en väldigt enkel och öppen altan. Plötsligt kändes allt väldig fräscht, och jag blev sugen på att åter inreda det. Varför inte skrapa bort lite gammal färg och sedan måla om?!

"Aldrig att jag köper en katt" tänkte jag dock för mig själv när jag rensade upp, och det gjorde nog Jonatan med.