Regn och höst!

 

Gud vad regnet öser ned! Det har gjort det i flera dagar. Jag har skruvat på mig och tvekat på promenader, då jag inte haft jättebra regnkläder att använda mig av. Men sedan slogs jag av hur dumt det var att tacka nej till rörelse på grund av dåliga kläder och åkte och köpte mig en whistler seymour jacket och byxorna i samma serie. Dessutom så kommer ju min nya ponny i oktober och då måste jag ut i ovädret oavsett. 

För omväxlings skull så visste jag ju exakt vart jag hade både reflexjacka, reflexband och pannlampa i förrådet, för det är ju ovanligt välsorterat. Nu är jag ordentligt redo för hösten! Regn är ju trots allt bara jobbigt när man har dåliga kläder. Stort plus för den höga kragen, för jag hatar när kall luft sipprar in vid halsen när man ska ut på en tidig morgonpromenad. 

Pianot har jag också dammat av och börjat spela mer på. Det är ganska mysigt att spela en stund på kvällarna men både mitt tålamod, mina händer, och mina handleder ger upp ganska tidigt. Men det är ändå mysigt! 

Jag tog min premiärrunda i regn och blåst på fredagkvällen och solade även lite solarium. Jag blev jättenöjd över att jackan höll mig varm och torr. Efter två veckors totalvila från träningen så ska jag försöka knacka igång lite försiktigt igen, och se om jag blir illamående och yr efteråt eller om kroppen börjat respondera bättre på järntabletterna. 

Det är lite gnissligt på jobbet nu. Många är missnöjda och det kokar och bubblar lite här och var. Sedan tittar någon på mig och sätter huvudet på sned och suckar. Jag är nämligen nöjd och utför mina uppgifter med glädje. Som en liten öde ö bland kaoset som stolt bidrar med sin lilla fyrkant för en bättre tillvaro. Vissa kanske tror att det är dumhet men det är resultatet av mental träning och en full praktisering av sinnerobönen. Jag accepterar vad jag inte kan ändra, har mod att förändra det jag kan, och förståndet att inse skillnaden. 

.