Hemläxan (slutor)

Jag och Galishimo kämpar vidare med vår hemläxa. Slutor. Bara några steg åt gången med honom, och han får gå böjd och ställd åt det håll som passar honom bäst. Behöver han ställa sig utåt så FÅR han ställa sig lite utåt. Bara han orkar genomföra något steg så ska jag vara nöjd, enligt tränaren. Det var en väldigt bra hemläxa och jag tycker det är ganska svårt. Galishimo också. Tur att Ebba kom och hejjade på oss och filmade lite. Det här är vår "förefilm" innan vi gör fantastiska slutor till sommaren eller hösten!


Sedan provade Ebba att rida honom lite men då var han helt inne i träningen på slutor så det blev många ofrivilliga slutor då Ebba bara ville att han skulle gå rakt fram. Många. Ofrivilliga slutor. Galishimo tog på sig ansvaret och skulle visa Ebba hur duktig han var. Jag föreslog att de skulle galoppera lite så han kom ifrån "tänket" att göra slutor i tid och otid och då lade han ned ambitionerna litegrann så Ebba fick känna på hur han kändes att rida rakt fram.

Jag tycker för övrigt det är väldigt jobbigt med mörkret nu. Jag jobbar i ungefär sex timmar, sedan "hetsätarlunch" och sedan åker jag till stallet och rider där, under tiden det finns lite ljus kvar. Sedan kvällsjobbar jag mina två återstående timmar, och sedan slocknar jag som en stock. Jag är otroligt tacksam mot min arbetsgivare som tillåter fri flextid och att jag kan utnyttja den så här bra. Det är bara några veckor kvar tills jag kan jobba sammanhängande hela dagarna och sedan åka till stallet på kvällen. LYXIGT kommer det att kännas!

Måste även säga att Galishimo blev lite trippig när vi gick in i stallet. Det var andra hästar där och jag glömde av att hålla koll på honom och började prata med andra, samtidigt som jag backar in honom i en spilta. Plötsligt känner jag hur HELA hans framhov kliver på min ena fot. Jag känner hur han tynger ned hoven och hur två av hans främre broddar trycker på ovansidan av min fot, sedan upptäcker han sitt misstag och lyfter genast upp foten. Jag har inte ens ett blåmärke av detta! Vilken tur att han är så känslig och uppmärksam, hade han tyngt hela foten på mig hade jag förmodligen krossat väldigt många av fotens små ben... Tack för det!

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Planering med att måla hästtransport

Bild
Japp. Det är lika bra att ta tjuren i hornen direkt. Hästtransporten renoverar inte sig själv. Färgen håller på att flagna på den. Jag gillar det inte. Den stora frågan var ju om jag ska måla transporten i en helt ny färg, exempelvis plommonröd, eller om jag skulle försöka finna en färg som matchar min bil, utan att bli så ljus att man ser alla ojämnheter man målat över på plyfan. Eller bara bättra på nuvarande nyans. Jag vägde mellan en förstärkt färg av transportens vanliga blå färg eller bilen. Jag bestämde mig för att det var bättre att köra det fegaste alternativet, det som mest liknar min transport. Jag valde att fega trots att en välmatchad transport till bilen skulle kunna bli awesome. Med heltidsjobb och häst har jag begränsat med energi och orkar kanske inte behålla min entusiasm, om jag råkar välja fel beige nyans på transporten. Det kan ju lätt bli så att den bara ser ut som en kartong om man väljer fel nyans. Eller ljus avföring. Däremot kan jag ju allti
Läs mer

Den där silverbjälken

Bild
Jag tittade på Joseph N Silverbjälkes inlägg på Facebook nyligen och tyckte att hans allmänna råd för framsteg kändes som en lite energigivande oas i öknen. Jag har för mig att han inte heter Silverbjälke alls, utan använder den pseudonym för att få skriva vad fan han vill utan att någon särskild känner sig kränkt eller utpekad. Han verkar i alla fall klok och ibland kanske det behövs en pseudonym för att slippa hamna i blåsväder. Jag vet ju själv hur otroligt lätt man kan skapa drev på nätet när jag höll till i forum, och jag i början helt naivt och öppenhjärtligt delade med mig av min hästs med -och motgångar. Om vi säger så här. Det fick jag sluta med. Det fick jag verkligen sluta med. Här på bloggen har jag dock makten att välja vilka som får stiga fram och vilka som ignoreras. So, this is the safe place. Hur som helst, så har Silverbjälke summerat lite tips som jag försöker hålla fast vid. 1. Lyssna inåt och på dina egna mål, mer än till vad andra tycker. 2. "J
Läs mer

Påskjutet

Bild
Ares börjar känna sig mer och mer bekväm med mig i sadeln, och det märktes mest igår med att han har ett riktigt fint påskjut med starka bakben. Igår var han lugn, jag var lite försiktig då vi inte var ensamma på ridbana, men idag var husse med och jag kände mig tryggare, och då var han pigg! Skritten är stor och ordentlig där han vill framåt, vid minsta lilla skänkling så svävar han glatt iväg i trav, med stora glada kliv, och jag hänger inte riktigt med. Ibland vinglar han ju lite också. Det är inte lätt att vara duktig.  Galishimo tog ju små, fina så steg och traven var väldigt liten och enkel att sitta i. När Ares trampar iväg så gungar hela hans kropp, glatt och energiskt. Det känns lite som så, att om jag bara tjoade till, och sade att han var duktig, så hade han gärna gett mig en glad galopp. Han gillar att jobba och är glad att stå till tjänst. Nu får det gärna gå fort, också.  Är jag redo för min arbetsglada, pigga, ponny med det fina klivet? Nej det är jag inte. Jag tycker de
Läs mer