Det är skillnad på araber och araber

Jag har ju ridit ut med Katarina och araben Alladin igen, för ett tag sedan. Det är verkligen skillnad på araber och araber. Alladin har någon slags grundtrygget som liksom strålar ur honom som ett värme-element. Och om jag och Galishimo rider löjligt nära honom så smittar värmen liksom av sig på oss. Ofta rider vi så nära dem att mina stigbyglar tar i Katarinas och jag måste putta bort Galishimo, åtminstone 30 centimeter eller så. Sedan är ju Alladin också vaken och alert, precis som araber ska vara, men han har något... det där... lilla extra, trygga.


Jag och Katarina noterade förresten att Alladin inte riktigt orkar spänna upp öronen ibland på våra joggingturer. Öronen börjar liksom slappna av och floppa upp och ned, när Alladin hittat sin comfortzon för dagen. Mycket charmigt!

Sedan har vi börjat trava i vändzonen när vi vänder hemåt, utan att Galishimo ska drabbas av akut hemlängtan. Detta går över förväntan. Galishimo som alltid förut tolkat en vändande riktning som att jag upptäckt något farligt som han inte sett, kan nu tuffa på vid vändzonen utan några som helst problem. Ja förutom ett litet öra som vinklas bak och en ödmjuk fråga om han får gasa lite... Jag är hur nöjd som helst!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Planering med att måla hästtransport

Den där silverbjälken

Påskjutet