En riktig snäcka

Forskare i Tjärnö har tittat på Strandsnäckor. Strandsnäckor har ganska intressanta sexliv. Särskilt snäckhonan. Hanarna håller på som killar gör, de jagar ifatt tjejer (genom att följa deras slemspår), bjuder dem eventuellt på lite blommor och några komplimanger, och sedan är det pang på, bara.

Snäckhonorna har börjat tröttna. En snäckhona kan tydligen inte säga "Inte ikväll, älskling, jag har huvudvärk..." utan de gör väl det de måste. De biter väl ihop, eller något. Med sina små snäcktänder, eller vad de nu har att bita ihop med. Snäckhonorna är nämligen gruvligt heta på marknaden. En hona kan bära på yngel från 20 olika hanar, helt utan inblandning av alkohol och andra festligheter.

Men nu har det tydligen skett ett evolutionsmässigt under. Honorna kan maskera sina slemspår så hannarna inte riktigt vet om de är tjejer eller killar. Hannarna börjar hetsa runt efter alla slemspår de hittar och ibland råkar det ju vara andra hannar vilket säkert leder till en och annan pinsam tystnad, snäckor emellan. Tänk om två snäckhanar jagat varandra i en slemcirkel i två veckor. Hur dumma skulle de inte känna sig när den ena kommit ikapp den andre, liksom. Hur de liksom undviker ögonkontakt med varandra och byter riktning och låtsas som ingenting.

Honorna får lite mer frid och fröjd numera, alltså. De hinner äta och slipper ha sex med 20 olika kåta snäckhannar och kan använda sin tid åt mer rekrearande intressen. Forskare har inte tittat på exakt vad som är rekreation för snäckhonor men det kanske kommer.

Min fråga lyder sedermera: Kan man bli avundsjuk på snäckhonor?

.

Kommentarer

  1. Ulrika27 augusti 2010 kl. 15:49

    Hahahahahahahahaha!!!!!! Underbart!!!!! Hahaha!!!!

    SvaraRadera
  2. Ingela31 augusti 2010 kl. 20:53

    Menar den här posten förstås...

    SvaraRadera
  3. Katarina Bildström31 augusti 2010 kl. 21:55

    Hihihi... Tack ingela och Ulrika.

    posttraumatiskt snäcksyndrom. Ordet dök bara upp. När man försöker dölja sitt igentliga jag för att slippa bli påhoppad av kåta hanar.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den där silverbjälken

Bild
Jag tittade på Joseph N Silverbjälkes inlägg på Facebook nyligen och tyckte att hans allmänna råd för framsteg kändes som en lite energigivande oas i öknen. Jag har för mig att han inte heter Silverbjälke alls, utan använder den pseudonym för att få skriva vad fan han vill utan att någon särskild känner sig kränkt eller utpekad. Han verkar i alla fall klok och ibland kanske det behövs en pseudonym för att slippa hamna i blåsväder. Jag vet ju själv hur otroligt lätt man kan skapa drev på nätet när jag höll till i forum, och jag i början helt naivt och öppenhjärtligt delade med mig av min hästs med -och motgångar. Om vi säger så här. Det fick jag sluta med. Det fick jag verkligen sluta med. Här på bloggen har jag dock makten att välja vilka som får stiga fram och vilka som ignoreras. So, this is the safe place. Hur som helst, så har Silverbjälke summerat lite tips som jag försöker hålla fast vid. 1. Lyssna inåt och på dina egna mål, mer än till vad andra tycker. 2. "J
Läs mer

Planering med att måla hästtransport

Bild
Japp. Det är lika bra att ta tjuren i hornen direkt. Hästtransporten renoverar inte sig själv. Färgen håller på att flagna på den. Jag gillar det inte. Den stora frågan var ju om jag ska måla transporten i en helt ny färg, exempelvis plommonröd, eller om jag skulle försöka finna en färg som matchar min bil, utan att bli så ljus att man ser alla ojämnheter man målat över på plyfan. Eller bara bättra på nuvarande nyans. Jag vägde mellan en förstärkt färg av transportens vanliga blå färg eller bilen. Jag bestämde mig för att det var bättre att köra det fegaste alternativet, det som mest liknar min transport. Jag valde att fega trots att en välmatchad transport till bilen skulle kunna bli awesome. Med heltidsjobb och häst har jag begränsat med energi och orkar kanske inte behålla min entusiasm, om jag råkar välja fel beige nyans på transporten. Det kan ju lätt bli så att den bara ser ut som en kartong om man väljer fel nyans. Eller ljus avföring. Däremot kan jag ju allti
Läs mer

Ett tungt beslut om gårdskatterna

Bild
 Jag kommer att stänga av kommentarerna för ett tag, då jag vet att detta kan väcka känslor, och jag vill inte ha detta kommenterat eller kritiserat, då det gör ont som det är. Men situationen med gårdskatterna tog en olycklig vändning. Vi bor ju inte på gården, men har löst gårdskatternas situation med att ge dem fri tillgång på mat och vatten, och de har sedan tidigare en kattlucka så de kan gå in och ut ur när de vill. Vi har varit där på helgerna och tagit hand om dem och gården. Katterna har inte gått på kattlåda under sina liv, och är alltså inte konstaterat rumsrena för att bo inne, och det har visat sig försvåra möjligheterna att skänka bort dem. De är dessutom väldigt fästa vid varandra då de är syskon. Men vi har kastat ut lite flöten under detta år och försökt finna någon som kan tänka sig att ha dem. Det är varken jag eller Jonatan som skaffat dem utan vi har "ärvt" dem.  Situationen med fri tillgång på mat och en öppen kattlucka har tyvärr lett till att en grannk
Läs mer