Löshoppning och tiggarpallen
Jag saknar min bil! Jag sov över hos Björn i natt och när vi skulle till stallet tog vi cyklarna. Det är ca 8,5 km till stallet från Björn, så det blir en ordentlig uppvärmning, om man säger så! I morgon ska dock bilen lämnas in för felsökning så äntligen är detta cyklande åtminstone valfritt!
Idag blev det löshoppning igen. Vi kör fortfarande den leken ungefär en gång i veckan och vi har väldigt få undantag. Det är inte alltid jag bloggar om den för den genomförs ofta utan några konstigheter. Men det är roligare att visa när Björn är med och filmar!
Jag kan bli lite full i skratt över hur jag låter när jag pratar med Galishimo, men de flesta kommandon betyder något. Kommandona är också lite "ologiska" eller märkligt valda för de har vuxit fram spontant när jag lekt med Galishimo och inget som egentligen var planerat.
Hög röst betyder att han ska öka farten, låg röst betyder att han ska sänka den. "Galopp" betyder förstås galopp och oftast måste jag förstärka det precis efter han hoppat, eftersom han förut var väldigt nervös inför att hoppa och då fick han stanna efter hindret och fick lite klappar och beröm. Så han har kvar intresset att bromsa efter hindret så då är det bra att förstärka att han ska framåt med galopp-kommandot. När han galopperar på med bra bjudning är jag helt tyst för då gör han ju rätt. Att börja prata med honom när han springer på, vore som att driva en häst som redan går med framåtbjudning, då tappar drivningen sitt värde.
"Kom" betyder oftast inte att han ska komma till mig, utan att han ska hålla sig på en cirkel runt mig och inte kuka ur på egna äventyr. "Duktig!" betyder inte att han är högt värderad utan betyder att övningen är helt slut och att han kan komma och få sin belöning för att han är klar. Jag använder ofta exakt samma röst och betoning i kommandot vilket får mig att låta lätt autistisk men jag försöker underlätta för honom vad jag menar. Och han förstår ju det mesta nu så någonstans blev det rätt.
Galishimo fick även jobba vidare med den lilla pallen han stod på igår. "Tiggarpallen" har Björn börjat kalla den eftersom Galishimo redan nu har upptäckt att han kan få godis om han ställer sig på den, och börjar tigga. Det bådar gott för fortsatt träning.
Idag nöjde vi oss inte med att han skulle stå på den och tigga utan även kliva på den med bakbenen. Både Björn och jag lyckades med detta. Galishimo verkar också nöjd med att vi tar lite träning i taget och inte kräver hur mycket som helst från början.
Jag hann även smörja upp min westernsadel ordentligt och upptäckte till min förvåning att någon slags sadelspik gått igenom lädret på insidan och tryckte in mot sadelpadden! Otäckt och vasst. Jag kunde knipa av spiken med en tång och hamra resterna av den trubbig, men jag blev väldigt medveten om att man måste visitera sin sadel ibland. Jag tror inte Galishimo märkt av "spiken" då hans sadelpaddar är väldigt tjocka, men tänk om man tagit något tunnare?!
Sedan hjälpte jag en tjej som trillat av sin häst. Hon fick vila foten och jag ledde ut hästen i hagen igen, och hästen såg lite förvirrad ut. Hästar är klokare än vad man tror, och jag tror inte många hästar vill tappa sina ryttare. De märker nog även när sina ryttare har ont och kan bli oroliga av det.
Sedan avslutades kvällen med att jag klippte av Ebba en hel del hår, hon ville inte ha en rak klippning utan en "U"-klippning och detta blev slutresultatet, jag blev nöjd. Det är intressant att klippa hår, och jag har aldrig klippt så långt och fint hår förut. Mycket roligt!
Om bara min feber ville ge med sig lite ytterligare. Den ligger och trycker i bakgrunden, och blommar ut när jag lägger mig för att vila. Den håller sig undan när jag aktiverar mig. Men den blir åtminstone inte värre, och med en febernedsättande tablett kan jag sova gott.
Idag blev det löshoppning igen. Vi kör fortfarande den leken ungefär en gång i veckan och vi har väldigt få undantag. Det är inte alltid jag bloggar om den för den genomförs ofta utan några konstigheter. Men det är roligare att visa när Björn är med och filmar!
Jag kan bli lite full i skratt över hur jag låter när jag pratar med Galishimo, men de flesta kommandon betyder något. Kommandona är också lite "ologiska" eller märkligt valda för de har vuxit fram spontant när jag lekt med Galishimo och inget som egentligen var planerat.
Hög röst betyder att han ska öka farten, låg röst betyder att han ska sänka den. "Galopp" betyder förstås galopp och oftast måste jag förstärka det precis efter han hoppat, eftersom han förut var väldigt nervös inför att hoppa och då fick han stanna efter hindret och fick lite klappar och beröm. Så han har kvar intresset att bromsa efter hindret så då är det bra att förstärka att han ska framåt med galopp-kommandot. När han galopperar på med bra bjudning är jag helt tyst för då gör han ju rätt. Att börja prata med honom när han springer på, vore som att driva en häst som redan går med framåtbjudning, då tappar drivningen sitt värde.
"Kom" betyder oftast inte att han ska komma till mig, utan att han ska hålla sig på en cirkel runt mig och inte kuka ur på egna äventyr. "Duktig!" betyder inte att han är högt värderad utan betyder att övningen är helt slut och att han kan komma och få sin belöning för att han är klar. Jag använder ofta exakt samma röst och betoning i kommandot vilket får mig att låta lätt autistisk men jag försöker underlätta för honom vad jag menar. Och han förstår ju det mesta nu så någonstans blev det rätt.
Galishimo fick även jobba vidare med den lilla pallen han stod på igår. "Tiggarpallen" har Björn börjat kalla den eftersom Galishimo redan nu har upptäckt att han kan få godis om han ställer sig på den, och börjar tigga. Det bådar gott för fortsatt träning.
Idag nöjde vi oss inte med att han skulle stå på den och tigga utan även kliva på den med bakbenen. Både Björn och jag lyckades med detta. Galishimo verkar också nöjd med att vi tar lite träning i taget och inte kräver hur mycket som helst från början.
Jag hann även smörja upp min westernsadel ordentligt och upptäckte till min förvåning att någon slags sadelspik gått igenom lädret på insidan och tryckte in mot sadelpadden! Otäckt och vasst. Jag kunde knipa av spiken med en tång och hamra resterna av den trubbig, men jag blev väldigt medveten om att man måste visitera sin sadel ibland. Jag tror inte Galishimo märkt av "spiken" då hans sadelpaddar är väldigt tjocka, men tänk om man tagit något tunnare?!
Sedan hjälpte jag en tjej som trillat av sin häst. Hon fick vila foten och jag ledde ut hästen i hagen igen, och hästen såg lite förvirrad ut. Hästar är klokare än vad man tror, och jag tror inte många hästar vill tappa sina ryttare. De märker nog även när sina ryttare har ont och kan bli oroliga av det.
Sedan avslutades kvällen med att jag klippte av Ebba en hel del hår, hon ville inte ha en rak klippning utan en "U"-klippning och detta blev slutresultatet, jag blev nöjd. Det är intressant att klippa hår, och jag har aldrig klippt så långt och fint hår förut. Mycket roligt!
Om bara min feber ville ge med sig lite ytterligare. Den ligger och trycker i bakgrunden, och blommar ut när jag lägger mig för att vila. Den håller sig undan när jag aktiverar mig. Men den blir åtminstone inte värre, och med en febernedsättande tablett kan jag sova gott.
Kommentarer
Skicka en kommentar