Äntligen gymkort igen!
I dag så köpte jag äntligen ett nytt gymkort. Jag har min mentala handbroms inne i fortfarande och har haft svårt att unna mig något extra. Men sedan tänkte jag att jag har faktiskt råd att kliva ut ur det lilla hörnet i mangelrummet och göra något roligare av mitt liv. Faktiskt.
Det. Är. Dags. Att. Kliva. Ut. Ur. Mangelrummet. Nu.
Det känns som ett strålande tillfälle just nu också, då jag bara väger 60 kilo, efter sju kilos viktnedgång, är hyfsat solbränd och känner att jag har ett helt okej självförtroende. Den värsta puckeln har jag alltså redan kommit över och nu ska jag belöna mig med rolig träning.
Jag har sprungit på löpbandet i mangelrummet denna vinter. Inte regelbundet, men tydligen tillräckligt regelbundet, för några små, krypande, positiva förbättringar.
Jag har alltid varit inställd på att gå på gymmet 360, som jag hade förut när jag flyttade till stan, men det kostar 415 kronor i månaden. Och förutom bastun, som är helt otroligt underbar, så drar jag ju inte nytta av resten av utbudet på det gymmet. Jag går ytterst sällan på gruppträningar eftersom jag lätt blir trött av alla intryck, alla människor och all musik. Och grupp-passen är ju lite av 360:s paradnummer.
Så jag tänkte att:
"Okej, jag är 36 år nu. Det är dags att ge upp min dröm om att bli en gruppträningsfjant och faktiskt inse att jag mår bra när jag får styrketräna i mina egna tankar... Stå upp för att du är introvert någon gång, kärringjävel."
Så jag traskade in på gymmet 24seven, som bara kostar 199 i månaden, och jag bad den unga killen visa runt mig på gymet och berätta lite om verksamheten. Jag inspekterade "tjejgymmet" och blev positivt överraskad, ombytesrummen var fina och fräscha också. Med huvudet högt och nöjd min så deklarerade jag högtidligt att jag ville börja på deras gym. Jäklar vad kul det var att skriva under papperna! Dessutom är jag ju väldigt morgonpigg, jag brukar vakna kring klockan 05.30, så det passar bra att ha tillgång till ett gym som är öppet alla tider på dygnet.
Det här blir bara superbra!
Det. Är. Dags. Att. Kliva. Ut. Ur. Mangelrummet. Nu.
Det känns som ett strålande tillfälle just nu också, då jag bara väger 60 kilo, efter sju kilos viktnedgång, är hyfsat solbränd och känner att jag har ett helt okej självförtroende. Den värsta puckeln har jag alltså redan kommit över och nu ska jag belöna mig med rolig träning.
Jag har sprungit på löpbandet i mangelrummet denna vinter. Inte regelbundet, men tydligen tillräckligt regelbundet, för några små, krypande, positiva förbättringar.
Jag har alltid varit inställd på att gå på gymmet 360, som jag hade förut när jag flyttade till stan, men det kostar 415 kronor i månaden. Och förutom bastun, som är helt otroligt underbar, så drar jag ju inte nytta av resten av utbudet på det gymmet. Jag går ytterst sällan på gruppträningar eftersom jag lätt blir trött av alla intryck, alla människor och all musik. Och grupp-passen är ju lite av 360:s paradnummer.
Så jag tänkte att:
"Okej, jag är 36 år nu. Det är dags att ge upp min dröm om att bli en gruppträningsfjant och faktiskt inse att jag mår bra när jag får styrketräna i mina egna tankar... Stå upp för att du är introvert någon gång, kärringjävel."
Så jag traskade in på gymmet 24seven, som bara kostar 199 i månaden, och jag bad den unga killen visa runt mig på gymet och berätta lite om verksamheten. Jag inspekterade "tjejgymmet" och blev positivt överraskad, ombytesrummen var fina och fräscha också. Med huvudet högt och nöjd min så deklarerade jag högtidligt att jag ville börja på deras gym. Jäklar vad kul det var att skriva under papperna! Dessutom är jag ju väldigt morgonpigg, jag brukar vakna kring klockan 05.30, så det passar bra att ha tillgång till ett gym som är öppet alla tider på dygnet.
Det här blir bara superbra!
Kommentarer
Skicka en kommentar