Övningskörning med Ferrari
Efter att Galishimo varit lugn och lydig hela veckan, så vågade jag till och med sätta upp min mamma på honom igår. Det var strålande solsken och minus 16 grader. Mamma var glad. Galishimo var taggad. Jag var lite orolig. Men mamma var helt fantastisk. Hon var uppe i ett nafs på hästryggen och var redo att rida. Tanten är ganska vig för sin ålder. Jag hade inte alls tänkt att hon skulle sitta upp på momangen men hon var uppe innan jag hindrat henne.Galishimo stod stilla som ett ljus när hon satt upp, han rörde inte en hov, och såg mest ut att säga:
"Tadaa!" när hon väl satt där uppe och letade stigbyglarna med fötterna.
Jag ledde Galishimo med grimskaft och han småtrippade och hade väldigt bråttom i skritten, och jag fick skynda mig för att hålla jämna steg med honom.
"Känns det bra att rida trots att han är lite spänd?" frågade jag och mamma svarade glatt och ovetande:
"Nämen så här ska de väl kännas?" och så gick vi vidare.
Mamma hade först helt lösa tyglar och åkte mest bara. Sedan så sa jag åt henne att korta tyglarna och känna kontakt med hans mun, så att hon tar första steget från att bli "passagerare" till att bli "ryttare". Mamma gjorde det men var lite orolig över att dra honom i munnen.
Sedan så tränade vi halt och skritt några gånger. Galishimo blev ju som vanligt lite överengagerad när han märker att samma övning upprepas, och han gjorde prydliga halter när mamma inte alls hade avsikten att göra detta, men han gjorde det för säkerhets skull när hon blev lite stum i handen eller när hon rättade till tyglarna. Sedan gjorde han raska och fina starter när mamma duttade med benen mot magen. Mamma blev helt förtjusad över att han var så lyhörd på henne och berömde honom varje gång. Jag märkte under ridturen hur hon spontant började ta mer och mer kontroll över honom. Hon slutade 'åka' och började rida!
När Galishimo slappnade av, så hörde jag plötsligt ett fnitter uppe på hästryggen.
"Jahaaa... är det så här han känns när han slappnar av?! Nu märker jag skillnaden... jag hade ju ingen aning..."
Vi hade sällskap av Katarina och hästen Ivonna och jag vände mig om och sa till henne:
"Lite tufft av mamma att ta nybörjarlektioner på en arab, eller vad tycker du?"
"Varför lära sig köra Volvo när man kan köra en Ferrari...?" log hon tillbaka.
.
"Tadaa!" när hon väl satt där uppe och letade stigbyglarna med fötterna.
Jag ledde Galishimo med grimskaft och han småtrippade och hade väldigt bråttom i skritten, och jag fick skynda mig för att hålla jämna steg med honom.
"Känns det bra att rida trots att han är lite spänd?" frågade jag och mamma svarade glatt och ovetande:
"Nämen så här ska de väl kännas?" och så gick vi vidare.
Mamma hade först helt lösa tyglar och åkte mest bara. Sedan så sa jag åt henne att korta tyglarna och känna kontakt med hans mun, så att hon tar första steget från att bli "passagerare" till att bli "ryttare". Mamma gjorde det men var lite orolig över att dra honom i munnen.
Sedan så tränade vi halt och skritt några gånger. Galishimo blev ju som vanligt lite överengagerad när han märker att samma övning upprepas, och han gjorde prydliga halter när mamma inte alls hade avsikten att göra detta, men han gjorde det för säkerhets skull när hon blev lite stum i handen eller när hon rättade till tyglarna. Sedan gjorde han raska och fina starter när mamma duttade med benen mot magen. Mamma blev helt förtjusad över att han var så lyhörd på henne och berömde honom varje gång. Jag märkte under ridturen hur hon spontant började ta mer och mer kontroll över honom. Hon slutade 'åka' och började rida!
När Galishimo slappnade av, så hörde jag plötsligt ett fnitter uppe på hästryggen.
"Jahaaa... är det så här han känns när han slappnar av?! Nu märker jag skillnaden... jag hade ju ingen aning..."
Vi hade sällskap av Katarina och hästen Ivonna och jag vände mig om och sa till henne:
"Lite tufft av mamma att ta nybörjarlektioner på en arab, eller vad tycker du?"
"Varför lära sig köra Volvo när man kan köra en Ferrari...?" log hon tillbaka.
.
Kommentarer
Skicka en kommentar