Promenad och planer

Igår gick jag på långpromenad med Galishimo. Det regnade lite och blåste så jag tänkte att jag skulle försöka få honom lite trött i huvudet och träna på sitt mod. Vi var ute i en timme och 40 minuter, och gick sträckan jag ofta red i vintras. Men nu har vi ju inte varit där på ett tag så Galishimo upptäckte den på nytt med stor vånda och förtvivlan. Det var lite mer trixande över fälten när man skulle undvika de fält som hade nysådd och andra fält hade högt oklippt gräs som jag och Galishimo knappt såg varandra i, när vi plöjde fram i blåsten. Är man en häst som inte gillar prassel så är naturupplevelser i blåst ganska spännande. Det prasslar överallt. Hela tiden.

Tyvärr fastnade Galishimo med bakfoten i den lilla träbron, just när han skulle kliva av den, Han fastnade bara två eller tre sekunder men det blev ett himla panikande över detta. I blåsten och regnet. Han blev så upprörd att han skakade och jag försökte lugna ned honom. Att den där bron var ute efter honom, det hade han vetat hela tiden. Han försökte berätta det för mig flera gånger i vintras, men nädå, jag ville inte lyssna. Och nu hade bron försökt att fånga hans fot och dra ned honom i det kalla mörka vattnet.

Dessutom så är det tät vegetation som försämrar sikten betydligt mer än vad den gjorde i höstas när löven var avbladade. På vissa ställen hade det varit helt omöjligt för mig att se om någon med hund vandrade 20 meter framför mig. Eller en cyklist på mountainbike. Och det skulle ju kunna orsaka olyckor.


Så efter promenaden så tog jag bilen och sökte efter andra ridvägar. Helst breda grusvägar med bra sikt så jag slipper oroa mig över överraskningar. Jag tror att jag är på väg att hitta en riktigt bra runda. Det är bara ca 500 meter skog, sly, eller diken som jag måste hitta någon slags väg genom, och över. Sedan har jag nog en milslång runda med bra sikt, fina ridvägar och nästan helt utan otäcka små träbroar. Man rider till och med förbi en liten grillstuga! Om man skulle få för sig att knyta fast Galishimo någon gång i ett träd och ta en fikapaus... det borde ju fungera!

Det är bara de där 500 metrarna blöt, tät natur som jag måste ta mig emellan på något vis...



Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Planering med att måla hästtransport

Bild
Japp. Det är lika bra att ta tjuren i hornen direkt. Hästtransporten renoverar inte sig själv. Färgen håller på att flagna på den. Jag gillar det inte. Den stora frågan var ju om jag ska måla transporten i en helt ny färg, exempelvis plommonröd, eller om jag skulle försöka finna en färg som matchar min bil, utan att bli så ljus att man ser alla ojämnheter man målat över på plyfan. Eller bara bättra på nuvarande nyans. Jag vägde mellan en förstärkt färg av transportens vanliga blå färg eller bilen. Jag bestämde mig för att det var bättre att köra det fegaste alternativet, det som mest liknar min transport. Jag valde att fega trots att en välmatchad transport till bilen skulle kunna bli awesome. Med heltidsjobb och häst har jag begränsat med energi och orkar kanske inte behålla min entusiasm, om jag råkar välja fel beige nyans på transporten. Det kan ju lätt bli så att den bara ser ut som en kartong om man väljer fel nyans. Eller ljus avföring. Däremot kan jag ju allti
Läs mer

Den där silverbjälken

Bild
Jag tittade på Joseph N Silverbjälkes inlägg på Facebook nyligen och tyckte att hans allmänna råd för framsteg kändes som en lite energigivande oas i öknen. Jag har för mig att han inte heter Silverbjälke alls, utan använder den pseudonym för att få skriva vad fan han vill utan att någon särskild känner sig kränkt eller utpekad. Han verkar i alla fall klok och ibland kanske det behövs en pseudonym för att slippa hamna i blåsväder. Jag vet ju själv hur otroligt lätt man kan skapa drev på nätet när jag höll till i forum, och jag i början helt naivt och öppenhjärtligt delade med mig av min hästs med -och motgångar. Om vi säger så här. Det fick jag sluta med. Det fick jag verkligen sluta med. Här på bloggen har jag dock makten att välja vilka som får stiga fram och vilka som ignoreras. So, this is the safe place. Hur som helst, så har Silverbjälke summerat lite tips som jag försöker hålla fast vid. 1. Lyssna inåt och på dina egna mål, mer än till vad andra tycker. 2. "J
Läs mer

Påskjutet

Bild
Ares börjar känna sig mer och mer bekväm med mig i sadeln, och det märktes mest igår med att han har ett riktigt fint påskjut med starka bakben. Igår var han lugn, jag var lite försiktig då vi inte var ensamma på ridbana, men idag var husse med och jag kände mig tryggare, och då var han pigg! Skritten är stor och ordentlig där han vill framåt, vid minsta lilla skänkling så svävar han glatt iväg i trav, med stora glada kliv, och jag hänger inte riktigt med. Ibland vinglar han ju lite också. Det är inte lätt att vara duktig.  Galishimo tog ju små, fina så steg och traven var väldigt liten och enkel att sitta i. När Ares trampar iväg så gungar hela hans kropp, glatt och energiskt. Det känns lite som så, att om jag bara tjoade till, och sade att han var duktig, så hade han gärna gett mig en glad galopp. Han gillar att jobba och är glad att stå till tjänst. Nu får det gärna gå fort, också.  Är jag redo för min arbetsglada, pigga, ponny med det fina klivet? Nej det är jag inte. Jag tycker de
Läs mer