Verkliga skäl

Bostadsrätten blir min och jag skriver på mitt kontrakt nästa vecka! Jag ska säga upp mig från min nuvarande lägenhet på måndag. Dubbla bostadsutgifter i Juli kommer att göra denna sommar till en fattig sommar, men det blir det värt då jag har en månad på mig att städa ur min gamla lägenhet och boa in mig i min nya. Jag kan flytta helt i min egen takt och i mitt eget tempo. Jag kommer att bo centralt i Östhammar med en minuts promenad från närmaste affär. Gud vad nära. Märkligt. Och två minuters promenad åt andra hållet så kommer jag ner till hamnen. Med sommarrestauranger, badplats och sjöfåglar.

Det ska bli underbart att få flytta från denna lägenhet. Elkostnaden förra månaden stod på 2730 kronor (Japp. För en månads elförbrukning) då den här hyreslägenheten inte är särskilt bra på att hålla värmen. Sedan finns det ju andra saker som gör att det känns skönt att flytta såsom att jag inte kunnat använda förråden på grund av inbrottsrisken och att jag varit tvungen att ha cyklarna inne i vardagsrummet. Det förekommer också ofta att folk bankar på min ruta mitt i natten i hopp om att jag ska släppa in dem in i trapphuset. De gamla tapeterna och silverfiskarna kommer jag väl inte heller att sakna. Det här var ju lägenheten jag fick flytta in i när jag separerade förra året. Det fanns inte utrymme att vara kräsen.

Men det här handlar ju inte igentligen om nya rum och bättre livskvalitet eller rätt tapeter eller en och annan silverfisk som virrar undan när jag tänder lampan. Det här handlar inte igentligen om budget och kalkyler och bara en minuts promenad till affären. Allt det här handlar om är att jag bestämt mig för att stanna av. Det här bostadsköpet handlar om att peta in en påle i marken och hålla mig till en fast punkt.

Det verkligaste skälet till min egna bostadsrätt och mina inredningsplaner, är att jag tycker det känns bra att leva ensam.

Det är verkligt.

Och stort.

.

Kommentarer

  1. Ulrika24 april 2010 kl. 21:45

    ÅÅHH! JIPPI!!! Supergrattis! Det finns inget bättre än när man vet vad som känns rätt och kan fortsätta på det spåret!

    SvaraRadera
  2. Katarina Bildström24 april 2010 kl. 21:48

    Tack, Ulrika!!

    SvaraRadera
  3. Anonym25 april 2010 kl. 13:13

    Åh vad kul! Tycker att det känns som att du blivit mycket säkrare och tryggare i dig under tiden jag läst här! Hoppas du får det jättebra i din lägenhet!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Planering med att måla hästtransport

Bild
Japp. Det är lika bra att ta tjuren i hornen direkt. Hästtransporten renoverar inte sig själv. Färgen håller på att flagna på den. Jag gillar det inte. Den stora frågan var ju om jag ska måla transporten i en helt ny färg, exempelvis plommonröd, eller om jag skulle försöka finna en färg som matchar min bil, utan att bli så ljus att man ser alla ojämnheter man målat över på plyfan. Eller bara bättra på nuvarande nyans. Jag vägde mellan en förstärkt färg av transportens vanliga blå färg eller bilen. Jag bestämde mig för att det var bättre att köra det fegaste alternativet, det som mest liknar min transport. Jag valde att fega trots att en välmatchad transport till bilen skulle kunna bli awesome. Med heltidsjobb och häst har jag begränsat med energi och orkar kanske inte behålla min entusiasm, om jag råkar välja fel beige nyans på transporten. Det kan ju lätt bli så att den bara ser ut som en kartong om man väljer fel nyans. Eller ljus avföring. Däremot kan jag ju allti
Läs mer

Den där silverbjälken

Bild
Jag tittade på Joseph N Silverbjälkes inlägg på Facebook nyligen och tyckte att hans allmänna råd för framsteg kändes som en lite energigivande oas i öknen. Jag har för mig att han inte heter Silverbjälke alls, utan använder den pseudonym för att få skriva vad fan han vill utan att någon särskild känner sig kränkt eller utpekad. Han verkar i alla fall klok och ibland kanske det behövs en pseudonym för att slippa hamna i blåsväder. Jag vet ju själv hur otroligt lätt man kan skapa drev på nätet när jag höll till i forum, och jag i början helt naivt och öppenhjärtligt delade med mig av min hästs med -och motgångar. Om vi säger så här. Det fick jag sluta med. Det fick jag verkligen sluta med. Här på bloggen har jag dock makten att välja vilka som får stiga fram och vilka som ignoreras. So, this is the safe place. Hur som helst, så har Silverbjälke summerat lite tips som jag försöker hålla fast vid. 1. Lyssna inåt och på dina egna mål, mer än till vad andra tycker. 2. "J
Läs mer

Påskjutet

Bild
Ares börjar känna sig mer och mer bekväm med mig i sadeln, och det märktes mest igår med att han har ett riktigt fint påskjut med starka bakben. Igår var han lugn, jag var lite försiktig då vi inte var ensamma på ridbana, men idag var husse med och jag kände mig tryggare, och då var han pigg! Skritten är stor och ordentlig där han vill framåt, vid minsta lilla skänkling så svävar han glatt iväg i trav, med stora glada kliv, och jag hänger inte riktigt med. Ibland vinglar han ju lite också. Det är inte lätt att vara duktig.  Galishimo tog ju små, fina så steg och traven var väldigt liten och enkel att sitta i. När Ares trampar iväg så gungar hela hans kropp, glatt och energiskt. Det känns lite som så, att om jag bara tjoade till, och sade att han var duktig, så hade han gärna gett mig en glad galopp. Han gillar att jobba och är glad att stå till tjänst. Nu får det gärna gå fort, också.  Är jag redo för min arbetsglada, pigga, ponny med det fina klivet? Nej det är jag inte. Jag tycker de
Läs mer