Det gick ju liksom snett
Efter en sisådär nästan tre månader efter separationen kom vi på att det kanske är bra om man åtminstone kan prata med varandra. Grejen är ju den att Östhammar är så förtvivlat litet så man krockar liksom lite varstans, framför allt på gymet.
Så på lördagskvällen åkte jag och exet till en liten avlägsen insjö. Vi pratade inte så där jättemycket. En fladdermus gjorde ljudlösa inflygningar under bryggan och min hund var som vanligt glad och obekymrad. Det blev inte så mycket prat från början. Mest sorg över att det blev som det blev, att det gick snett för oss. Men jag fick ett fint foto i alla fall.
Kommentarer
Skicka en kommentar