Mat och tråkiga bakslag

 Jag ändrade ju mitt matmönster för att gå ned i vikt, som jag skrivit en hel del om, och på helgerna har jag alltid haft föreställningen att det är då jag kan släppa på spärrarna och äta vad jag vill. Det är ju det som gör att man orkar hålla kontroll på maten på veckodagarna - man kan släppa loss på helgerna. 

Det tråkiga med detta är dock att min mage inte gillar helger längre. Jag har haft någon form av magsjuka varje helg i minst fyra veckor nu. 

Mat som jag inte längre verkar tåla: 

Bröd

Mjölk

Pasta

Pizza 

Feta såser

Glass


Mat som gör livet värt att leva: 

Bröd

Mjölk

Pasta 

Pizza 

Feta såser

Glass

Så... i går hängde jag med Anna och Pride på ridhuset och Ebba fick även rida en ridlektion med Galishimo. Jag värmde upp helgen med en otroligt god, färdig, kycklingbaugette och innan vi bytte stall från det lokala ridhuset i stan till att åka iväg till Galishimos stall utanför stan, så köpte jag en färdig korv med bröd till mig och Ebba på macken. Och jag vet att det inte kan ha varit korven som var farlig för magen, för tjejen bakom disken var väldigt noggrann och tog tempen på korven grundligt för att se om den var tillräckligt varm för att ätas. 

Jag kved ändå i magsjuka hela eftermiddagen efter att vi kommit hem. Det borde alltså ha varit baugettebrödet och korvbrödet. Korv brukar jag inte reagera på.  Att kvida i magsjuka på lördagskvällar har blivit lite av ett obligatorium. Kroppen vill inte längre ha processad mat, som det verkar. När jag återgår till mina vanliga rutiner måndag och fredag så rullar allt på som vanligt. 

Men hur överlever man utan Ben & Jerrys glass? 

Jag måste få in mer frukt och har tänkt på att jag gillade GINO när jag var yngre. Skivad frukt i ugn med lite smält vit choklad ovanpå. Det kanske magen tål bättre och ger lite helgkänsla? 

Och är det kanske inte lite bra att magen börjar protestera? Tänk om jag varit lite födoämnes-allergisk och haft svårt med vissa födoämnen men aldrig riktigt insett det för att jag gett kroppen en jämn ström av skit som den aldrig riktigt hunnit återhämta sig ifrån? 

Är det kanske ett friskhetstecken att kroppen plötsligt börjar säga "HELL NO!" när jag äter det jag ätit förut? 

Blir det inte lättare att äta bra nu? 


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Planering med att måla hästtransport

Bild
Japp. Det är lika bra att ta tjuren i hornen direkt. Hästtransporten renoverar inte sig själv. Färgen håller på att flagna på den. Jag gillar det inte. Den stora frågan var ju om jag ska måla transporten i en helt ny färg, exempelvis plommonröd, eller om jag skulle försöka finna en färg som matchar min bil, utan att bli så ljus att man ser alla ojämnheter man målat över på plyfan. Eller bara bättra på nuvarande nyans. Jag vägde mellan en förstärkt färg av transportens vanliga blå färg eller bilen. Jag bestämde mig för att det var bättre att köra det fegaste alternativet, det som mest liknar min transport. Jag valde att fega trots att en välmatchad transport till bilen skulle kunna bli awesome. Med heltidsjobb och häst har jag begränsat med energi och orkar kanske inte behålla min entusiasm, om jag råkar välja fel beige nyans på transporten. Det kan ju lätt bli så att den bara ser ut som en kartong om man väljer fel nyans. Eller ljus avföring. Däremot kan jag ju allti
Läs mer

Den där silverbjälken

Bild
Jag tittade på Joseph N Silverbjälkes inlägg på Facebook nyligen och tyckte att hans allmänna råd för framsteg kändes som en lite energigivande oas i öknen. Jag har för mig att han inte heter Silverbjälke alls, utan använder den pseudonym för att få skriva vad fan han vill utan att någon särskild känner sig kränkt eller utpekad. Han verkar i alla fall klok och ibland kanske det behövs en pseudonym för att slippa hamna i blåsväder. Jag vet ju själv hur otroligt lätt man kan skapa drev på nätet när jag höll till i forum, och jag i början helt naivt och öppenhjärtligt delade med mig av min hästs med -och motgångar. Om vi säger så här. Det fick jag sluta med. Det fick jag verkligen sluta med. Här på bloggen har jag dock makten att välja vilka som får stiga fram och vilka som ignoreras. So, this is the safe place. Hur som helst, så har Silverbjälke summerat lite tips som jag försöker hålla fast vid. 1. Lyssna inåt och på dina egna mål, mer än till vad andra tycker. 2. "J
Läs mer

Påskjutet

Bild
Ares börjar känna sig mer och mer bekväm med mig i sadeln, och det märktes mest igår med att han har ett riktigt fint påskjut med starka bakben. Igår var han lugn, jag var lite försiktig då vi inte var ensamma på ridbana, men idag var husse med och jag kände mig tryggare, och då var han pigg! Skritten är stor och ordentlig där han vill framåt, vid minsta lilla skänkling så svävar han glatt iväg i trav, med stora glada kliv, och jag hänger inte riktigt med. Ibland vinglar han ju lite också. Det är inte lätt att vara duktig.  Galishimo tog ju små, fina så steg och traven var väldigt liten och enkel att sitta i. När Ares trampar iväg så gungar hela hans kropp, glatt och energiskt. Det känns lite som så, att om jag bara tjoade till, och sade att han var duktig, så hade han gärna gett mig en glad galopp. Han gillar att jobba och är glad att stå till tjänst. Nu får det gärna gå fort, också.  Är jag redo för min arbetsglada, pigga, ponny med det fina klivet? Nej det är jag inte. Jag tycker de
Läs mer