Den Stora Utandningen



Den här känslan när Elin helt obekymrat kan rida runt på Galishimo... Den är så skön. Som en stor, mental lättad utandning. Den Stora Utandningen. Jag har ju inga barn, och kommer troligen inte att få några, men jag kan tänka mig hur det känns som förälder när barnet har börjat grundskolan och man går på ett kvartsamtal och läraren säger: "Ungen är omtyckt i klassen och klarar skolan bra." Ni vet. Den känslan.

Känslan av att allt kommer att bli bra, att Galishimo är en jättetrevlig liten grå arab, och att andra lätt kan rida på honom.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Den där silverbjälken

Planering med att måla hästtransport

Ett tungt beslut om gårdskatterna