Förmågan att krypa under skinnet


Nu har jag fått dator, filmkamera och ritplatta. Nu behövde jag hjälp att installera bra filmredigeringsprogram och fotoprogram. Ringer till J som är så bra på att skapa filmer och jag börjar glatt prata om film och vilka program jag vill ha.

"Vad äter du på?" frågar han plötsligt.
"Saltlakrits. Mjuk saltlakrits." säger jag nöjt.
"Varför äter du så tyst för?"
"Jag äter väl inte tyst."
"Jo. Man hör ju att du liksom försöker dölja att du äter på den."
"Nähä? Det gör jag väl ju inte alls. Sådär. Nu tog jag ut den." säger jag.
"Varför gör du så? Äter så tyst du kan, och tar ut godiset?" frågar han.

"Men matljud är ju äckliga." sa jag.
"Så minns jag inte dig från högstadiet. Du älskar ju mat. Det där är något konstigt som du har dragit på dig med åren."
"Vaddå, det är ju äckligt med matljud."
"Det är det inte."
"Det är det ju."
"Men ät godisjäveln som folk, i stället för att smussla." suckar han.
"DU KAN INTE TVINGA MIG!"

Så var det slutpratat om film och han bestämmer sig för att krypa under skinnet på mig i stället genom att fråga:

"Vaddå, har du fått kritik för dina matljud någon gång...? Va?"
"Ja. Det har väl hänt."
"Från någon kille du haft eller...?"
"Ja. Det har väl hänt."
"Vad var det för stolpskott, då?"
"Det var en helt normal kille. För flera år sedan. Som hatade matljud. Om jag åt banan fick jag gå i ett annat rum."

"Men allvarligt, Katarina. Vad har du hållit på med, alla dessa år? Jag börjar ju undra..."
 "Jamen det verkar ju DU ha så jävla bra koll på. Det kan väl DU tala om för mig. Skapa en jävla exelfil eller gör en powerpoint om mina fel och brister."
"Men fick du aldrig tanken att det är vansinne om du måste äta banan i smyg för en killes skull?"
"Men det kan väl du skita i."
"En sak ska du ha klart för dig. Ska jag hjälpa dig med datorn så har jag vissa krav."

"Jasså?"

"Ja. Du ska börja äta banan. Ordentligt."

.

Kommentarer

  1. My18 januari 2015 kl. 22:13

    Hej Oh_Really!

    Hittade din blogg och jag måste säga att den är helt fantastisk! Du sätter verkligen ord på så mycket men på ett lågmält sätt. Hur du beskriver situationer är helt underbart och hur du är så öppen med ditt mående utan att släppa på din integritet är en unik balans.

    Just detta inlägget är nog nåt många tjejer borde ta till sig. Vilka knäppa saker vi har gjort/gör för att en Man nån gång uttryckt ogillande. Jag kunde tex inte borsta tänderna om en Man tittade på mig eftersom nån Man en gång uttryckt ogillande över tandkrämsskum utanför munnen. Idioti. Skit i mitt jla dräggel liksom. Så tänker jag nu men gjorde inte under minst tio år...

    Mvh Fiorano nu ett troget fan!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Katarina Bildström19 januari 2015 kl. 08:30

      Nämen, tack du! :D Jag följer ju din blogg, jag med!

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Planering med att måla hästtransport

Bild
Japp. Det är lika bra att ta tjuren i hornen direkt. Hästtransporten renoverar inte sig själv. Färgen håller på att flagna på den. Jag gillar det inte. Den stora frågan var ju om jag ska måla transporten i en helt ny färg, exempelvis plommonröd, eller om jag skulle försöka finna en färg som matchar min bil, utan att bli så ljus att man ser alla ojämnheter man målat över på plyfan. Eller bara bättra på nuvarande nyans. Jag vägde mellan en förstärkt färg av transportens vanliga blå färg eller bilen. Jag bestämde mig för att det var bättre att köra det fegaste alternativet, det som mest liknar min transport. Jag valde att fega trots att en välmatchad transport till bilen skulle kunna bli awesome. Med heltidsjobb och häst har jag begränsat med energi och orkar kanske inte behålla min entusiasm, om jag råkar välja fel beige nyans på transporten. Det kan ju lätt bli så att den bara ser ut som en kartong om man väljer fel nyans. Eller ljus avföring. Däremot kan jag ju allti
Läs mer

Den där silverbjälken

Bild
Jag tittade på Joseph N Silverbjälkes inlägg på Facebook nyligen och tyckte att hans allmänna råd för framsteg kändes som en lite energigivande oas i öknen. Jag har för mig att han inte heter Silverbjälke alls, utan använder den pseudonym för att få skriva vad fan han vill utan att någon särskild känner sig kränkt eller utpekad. Han verkar i alla fall klok och ibland kanske det behövs en pseudonym för att slippa hamna i blåsväder. Jag vet ju själv hur otroligt lätt man kan skapa drev på nätet när jag höll till i forum, och jag i början helt naivt och öppenhjärtligt delade med mig av min hästs med -och motgångar. Om vi säger så här. Det fick jag sluta med. Det fick jag verkligen sluta med. Här på bloggen har jag dock makten att välja vilka som får stiga fram och vilka som ignoreras. So, this is the safe place. Hur som helst, så har Silverbjälke summerat lite tips som jag försöker hålla fast vid. 1. Lyssna inåt och på dina egna mål, mer än till vad andra tycker. 2. "J
Läs mer

Flashback

Bild
Jag pratade med John i telefonen, som vi brukar på kvällarna, och utan att jag tänkte på det så kändes det som om hon låg alldeles vid mitt ben och sov. Terven. Jag tänkte inte på det, det kändes bara som att hon var där. Det var inte förrän jag sagt godnatt och lagt på, och rörde på benet som jag insåg att sängen var helt tom. Plötsligt så gråter jag hejdlöst igen. Jag har ju nästan vant mig vid att vara utan henne men plötsligt så känns det sådär ovant och nytt och tomt igen. Det kändes som det bara var alldeles nyss man kunde sträcka ut en hand och klappa henne. Hon låg ju alltid i närheten på kvällen. Hon var ju alltid där. Jag önskar att det var "vi" igen. Jag och terven...
Läs mer