Vafalls?!

Idag hade jag en dålig magkänsla med Galishimo. Kunde inte sätta fingret på vad det var, men tänkte att jag tömkör honom från marken, i stället för att rida honom. Sedan följde jag och Galishimo en trevlig tjej och hennes nordis på en liten skogspromenad. Hon red. Jag gick efter och tömkörde.


Jävlar i min låda var rätt jag hade. Han bockade och sparkade ett trettiotal gånger. Jag dröp av svett efter "promenaden". Han var överallt. Han var så upptagen med att ha panik över allt möjligt, att han i princip missade att en ren sprang ut framför näsan på honom. Han såg den, men hade ju redan panik över fantasimonster, så renens springtur framför näsan resulterade mest till att  han stannade till och såg ut att tänka:
"Vafalls?!"

och sedan fortsatte han sitt dramatiska utspel med spark och bock som vanligt. En bil försökte passera oss men föraren bestämde sig för att hon inte ville få någon buckla på bilen då Galishimo sprattlade åt alla håll, så bilen körde snällt 40 meter efter oss till närmaste avfart. Jag tackade min lyckliga stjärna över att jag inte satt på ryggen utan hanterade honom på tryggt avstånd med tömmarna.

Ingen är som han är... 






Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Planering med att måla hästtransport

Den där silverbjälken

Påskjutet