Ibland är det bra att söka genvägar. Ibland är det mindre bra.

Såg faktiskt Ponny-akuten och lyssnade på en strålande veterinär. Här har jag citerat rakt av vad han sa:

"Jag upplever att många ryttare gärna vill skylla på smärta, när hästen inte gör som dom vill, därför att det är lättare att se problemet hos hästen än hos sig själv. Man letar genvägar hela tiden... man vill hitta ett fel på hästen som veterinären kan bota, man vill hitta något fantastiskt fodertillskott som kan få hästen att gå mycket bättre och hoppa högre eller någon sorts märklig terapi som någon hittat på som oftast är helt odokumenterad, i stället för att försöka lära sig mer om hur hästen fungerar och hur man tränar och hur man rider den... som oftast är lösningen."

Det är precis likadan med fysträning. Jag som sprungit marathon och även är uppvuxen med draghundar och har simmat och hoppat fallskärm och allt möjligt. Människan är skapt för att hitta ursäkter och leta genvägar i hopp om att kunna prestera bättre. Vi letar efter fantastiska dieter som ska förändra våra liv och när det inte är LCHF-dieten så är det 5:2-dieten så är det Flygvärdinnedieten eller kaloriräkning.

Inte för att det är några större fel med det. Det är nog en och annan homo sapiens som överlevde i öknen på att leta genvägar och det finns nog en och annan överlevare från våra ständiga krigsdrabbningar som ursäktade sig och stannade hemma och skyllde på huvudvärk för att slippa dö en plågsam död. Egenskapen att ursäkta oss och söka genvägar är inte fy skam alla gånger. Men ibland får man tänka till lite...

Brister har vi dock allihopa. Och ibland måste man kanske bara fokusera på att lära sig hantera sin häst.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Planering med att måla hästtransport

Den där silverbjälken

Påskjutet