Nya tider!
Jag kommer att flytta Galishimo till ett annat stall!
Jag kommer att flytta Galishimo till ett stall som bara ligger 3,7 kilometer från mitt hem! Jag har gått omkring med en lätt overklighetskänsla, som att det bara är för bra för att vara sant. Han får gå på lösdrift tillsammans med en tinkerhäst, en ardenner, en pensionerad islandshäst och även en gammal kompis som han känner sedan förut. Jag har också två (ryttar)kompisar där, som jag känner sedan förut, och som jag verkligen tycker om och trivs med. Så alla i Galishimos nya flock är inte nya. Alla i "min nya flock" är inte heller nya.
Galishimo trivs verkligen med andra hästar och han kommer att må väldigt bra att få ingå i en hästflock igen, och inte stå ensam i en hage.
Han får fri tillgång till mat och uppvärmt vatten nu på vintern, och en ligghall med tak och vindskydd. En traktor kör in där och mockar ut skiten med jämna mellanrum, samt lägger in en mjuk halmbädd för honom och hans flock att ligga på. Jag behöver alltså inte mocka varje dag, jag behöver inte packa höpåse varje dag, jag behöver inte ha koll på jourscheman och matningsrutiner... Jag behöver bara klappa. Galishimos stallplats blir ganska billig också, så jag kommer att spara pengar i stallhyra. På sommarhalvåret kostar hans plats bara 1000 kronor i månaden.
Detta betyder att jag vågar behålla honom! Han är inte till salu längre!
Det är 19,5 km till stallet där han har stått nu, så jag har åkt nästan fyra mil till honom varje dag, varje kväll... Det har inte funkat så där jättebra då jag jobbat heltid också, och just nu har jag förmånen att vara extraresurs i ett otroligt häftigt och utmanande arbete. Jag har aldrig haft så roligt på mitt arbete någonsin, som jag har det nu, men jag blir mentalt trött av det också. När jag tänker efter så fattar jag inte riktigt hur jag orkat... Jag försöker hinna laga mat, städa, tvätta på kvällarna trots att jag kör fyra mil och är borta i stallet varje kväll, men det ser alltid ut som ett mindre kaos hemma i slutet av veckan. Det har verkligen slitit på mig.
Det finns inget ridhus i det nya stallet, men en ridbana. Det finns även flera olika lösdriftshagar med fler hästar där, utöver Galishimos "flock".
Det anordnas även en hel del westernkurser på ridbanan, då många där är westernintresserade. Så jag ska göra en nystart med honom nu. Jag ska tänka om och tänka nytt. Jag tänker absolut gå på lite westernkurser och se om det är något för mig och Galishimo. Galishimos uppfödare har ju redan introducerat mig lite till sporten och jag har verkligen gillat det hon visat. Folket, stämningen, miljön, förhållningssättet.
En annan sak som gör mig alldeles lycklig är att jag exempelvis kommer att kunna gå till arbetet en timme tidigare, ta en förlängd lunch, och kunna rida honom en liten stund på dagarna. Stallet är inte så långt från jobbet. Det betyder att jag har flera kvällar helt lediga att vara med pojkvännen, laga mat, tvätta, diska, städa... göra fint.
En ytterligare lättnad är att jag inte är beroende av min bil längre. Teoretiskt sett så kan jag nu cykla både till jobbet och till Galishimo, ifall jag hade otur och det skulle hända något med bilen. Det känns väldigt skönt. Väldigt. Skönt.
Det kommer att bli bra. Allt kommer att bli bra.
.
Jag kommer att flytta Galishimo till ett stall som bara ligger 3,7 kilometer från mitt hem! Jag har gått omkring med en lätt overklighetskänsla, som att det bara är för bra för att vara sant. Han får gå på lösdrift tillsammans med en tinkerhäst, en ardenner, en pensionerad islandshäst och även en gammal kompis som han känner sedan förut. Jag har också två (ryttar)kompisar där, som jag känner sedan förut, och som jag verkligen tycker om och trivs med. Så alla i Galishimos nya flock är inte nya. Alla i "min nya flock" är inte heller nya.
Galishimo trivs verkligen med andra hästar och han kommer att må väldigt bra att få ingå i en hästflock igen, och inte stå ensam i en hage.
Han får fri tillgång till mat och uppvärmt vatten nu på vintern, och en ligghall med tak och vindskydd. En traktor kör in där och mockar ut skiten med jämna mellanrum, samt lägger in en mjuk halmbädd för honom och hans flock att ligga på. Jag behöver alltså inte mocka varje dag, jag behöver inte packa höpåse varje dag, jag behöver inte ha koll på jourscheman och matningsrutiner... Jag behöver bara klappa. Galishimos stallplats blir ganska billig också, så jag kommer att spara pengar i stallhyra. På sommarhalvåret kostar hans plats bara 1000 kronor i månaden.
Detta betyder att jag vågar behålla honom! Han är inte till salu längre!
Det är 19,5 km till stallet där han har stått nu, så jag har åkt nästan fyra mil till honom varje dag, varje kväll... Det har inte funkat så där jättebra då jag jobbat heltid också, och just nu har jag förmånen att vara extraresurs i ett otroligt häftigt och utmanande arbete. Jag har aldrig haft så roligt på mitt arbete någonsin, som jag har det nu, men jag blir mentalt trött av det också. När jag tänker efter så fattar jag inte riktigt hur jag orkat... Jag försöker hinna laga mat, städa, tvätta på kvällarna trots att jag kör fyra mil och är borta i stallet varje kväll, men det ser alltid ut som ett mindre kaos hemma i slutet av veckan. Det har verkligen slitit på mig.
Det finns inget ridhus i det nya stallet, men en ridbana. Det finns även flera olika lösdriftshagar med fler hästar där, utöver Galishimos "flock".
Det anordnas även en hel del westernkurser på ridbanan, då många där är westernintresserade. Så jag ska göra en nystart med honom nu. Jag ska tänka om och tänka nytt. Jag tänker absolut gå på lite westernkurser och se om det är något för mig och Galishimo. Galishimos uppfödare har ju redan introducerat mig lite till sporten och jag har verkligen gillat det hon visat. Folket, stämningen, miljön, förhållningssättet.
En annan sak som gör mig alldeles lycklig är att jag exempelvis kommer att kunna gå till arbetet en timme tidigare, ta en förlängd lunch, och kunna rida honom en liten stund på dagarna. Stallet är inte så långt från jobbet. Det betyder att jag har flera kvällar helt lediga att vara med pojkvännen, laga mat, tvätta, diska, städa... göra fint.
En ytterligare lättnad är att jag inte är beroende av min bil längre. Teoretiskt sett så kan jag nu cykla både till jobbet och till Galishimo, ifall jag hade otur och det skulle hända något med bilen. Det känns väldigt skönt. Väldigt. Skönt.
Det kommer att bli bra. Allt kommer att bli bra.
.
Vad roligt! :)
SvaraRaderaHurra!
SvaraRaderaJei :D
SvaraRaderaMen GUU va skönt. :-)
SvaraRadera