Sabla terv!

Terven gjorde sig ett namn i kvarteret då hon uppenbarligen ylade hjärtskärande i förrgår när jag hämtade ett flyttlass i gamla lägenheten. Jag hade alla fönster öppna i värmen så hennes sorg och ensamhet hade tydligen ekat fint över parkeringsplatsen och intilliggande byggnader.

I 40 minuter.

"Nehej, vi blev inte irriterade." sa grannen, log retsamt, och fortsatte:
"Vi blev bara införstådda i att det är väldigt synd om din hund just nu."

Jag försökte hantera den obehagliga situationen genom att blunda och föreställa mig att nya grannen inte alls stod där, och att han inte alls sagt det där till mig.

Det. Funkade. Inte.

.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Planering med att måla hästtransport

Den där silverbjälken

Flashback