Livet är förändring

Jag blir bara sämre i halsen och börjar svälja fel och greja nu, då den börjar bli svullen. Slem rinner oavsiktligt i luftröret och idag svalde jag ris fel och fick kämpa länge med att hosta upp det. Jag börjar tröttna på att känna mig småsjuk. Jag antar att jag måste ge upp lite semesterplaner och fokusera på att vila. Har faktiskt aldrig haft så här mycket halsont förut eller svullna halsmandlar. Just nu så ignorerar jag att jag känner mig sjuk tills jag lägger mig ned och då kraschar jag. Min mamma kom i alla fall på besök och Björn filmade Galishimo. Jag lyckades med stor framgång ignorera att jag kände mig krasslig eftersom jag så gärna ville visa upp Galishimo. Precis som jag hade på känn så har han blivit starkare i galoppen och helt klart fått mer power. Han bryter inte av till trav längre på eget bevåg, och har hela tiden en fin bjudning. Jag behöver ju aldrig sporrar men knackar jag till med hälen så är han inte sen att svara. Det program vi gjort och tränat på, har nog g

På kvällen var jag lite trött av allt fixande i förrådet. Jag åkte två vändor till återvinningscentralen, en vända till Röda korset, samt ett besök till RUSTA, ett till JULA och två besök till JYSK då jag behövde fler lådor efter första vändan. Jag har fortfarande svullna lymfkörtlar, muskelvärk, och huvudvärk som kommer och går, så jag är inte på toppenhumör, trots att jag får mycket gjort om jag bara biter ihop lite. Därför ryktade jag Galishimo mer än grundligt och funderade länge och väl på om jag skulle rida honom eller inte. Jag bestämde mig för att sadla upp och dra ned till uteridbanan, vid halv nio på kvällen. Det är ju helt fantastiskt bra att min dressyrrutin sett likadan ut under så många pass nu. Jag tänker inte längre på att jag gör den utan följer bara mönstret. Vips så får Galishimo ett bra pass ändå då han både får träna bogförflyttningar, rakriktning och att flytta rumpan, i alla gångarter. Jag skulle nästan vilja påstå att det blir bättre pass när jag är trött oc

Jag fortsätter att maxa min semester med fantastiska upplevelser. Såsom att ordna upp mitt förråd. Okej, jag var lite ironisk där, men ändå inte. Det känns skönt att rensa upp lite. Om jag fick välja mellan att ligga och äta glass på stranden och att få ordning i förrådet så väljer jag förrådet. Jag har hållit på i ett par dagar och försöker ta lite i taget. Det är lite speciellt att rensa förrådet ändå. Man måste slänga saker i omgångar. Första rensningen:  Första omgången är det väldigt lätt att slänga saker. Jag blir förvånad undrar varför jag inte slängt detta skräp tidigare, vilken slarver jag är som låtit denna kasse med trasiga struntsaker ligga och samla damm i förrådet. Det är en enorm tillfredställelse att slänga grejerna. Man njuter lite av att åka till återvinningen och kasta dem i återvinningsbrukets containrar. Sedan hittar man en och annan rolig grej, en lampa eller en mugg, som man plötsligt inser att man älskar och som man plockar in i lägenheten igen och förnöjsam

Jag red hemma igår på uteridbanan men har inga bilder därifrån så jag använder de från ridhuset häromdagen. Hur fin är inte Galishimo?! Jag älskar att han byter färg och blir en nyans ljusare för varje år. Jag älskar ännu mer att han bara blir lugnare och lugnare. Trots att han är känslig och lätt blir orolig så är det enkelt att bara bortse från hans dåliga dagar, eftersom man vet att allt går framåt för honom oavsett. Jag har gjort ett annorlunda upplägg nästan hela sommaren när jag rider, som jag trivs med. En tredjedel av passet, den första tredjedelen, så släpper jag i princip tyglarna helt och jobbar bara på bogkontroll med vikt och trängande tygeltag. Eller jobbar och jobbar, jag leker. För det är inte så jobbigt utan mest roligt. Jag skrittar runt på lösa tyglar och när jag lägger tyglarna mot G:s hals och förändrar min vikt så ska han svänga från trycket av tyglarna på halsen. Med bogen. I skritt. Han ska kunna göra tvära svängar och mindre tvära svängar, beroende på hur

Jag har varit lite småkrasslig i veckan. Inte sådär så att jag blivit helt sängliggandes men jag har haft ont i halsen, muskelvärk och spänningshuvudvärk. Avslappningssjukan kommer alltså traditionsenligt då jag ofta blir lite krasslig på semestern. Jag har i alla fall lyssnat på lite poddar och städat upp badrummet ordentligt. Slängt alla hårsnoddar då jag numera har kort hår, samt slängt nagellack och annat jag inte tror jag kommer att använda. Tvättat, sorterat och torkat. Tydligen hamstrar jag på handtvål i refillpåsar. Jag verkar undermedvetet tro att jag har ständig brist på handtvål. Om världen går under så kanske handtvål blir en högprioriterad råvara på svarta marknaden och något för mig att bli förmögen på. Man vet aldrig. Men om någon grundligt vill tvätta händerna så är det bara att komma förbi! Sedan gick jag vidare till min "walk in closet" och började rensa även där. Jag har insett att jag har tendenser att spara på gamla saker som jag inte har användning a

Man hinner tänka sina tankar klart och tänka igenom saker ordentligt under semestern. Jag jobbar ju med mina knän och mitt tramp i stigbyglarna och jag tycker det blir bättre, min sits BLIR bättre! Det tar bara lite tid, men det är ju charmen med ridning. Det lönar sig att ha tid att tänka lite, kolla lite youtubeklipp och gå igenom utbildningsmaterialet jag fick i november när jag gick kursen i "Självbärig ryttare - självbärig häst". Anna och Pride, samt Ebba, var med till ridhuset idag. De är det perfekta sällskapet när jag rider. De är så omtänksamma. Vi har mest bara roligt och rider runt och pratar och skrattar. Ibland ber jag om feedback, och ibland ber dom om feedback, i det stora hela berömmer vi varandra helhjärtat och tar hand om varandra. Precis som det ska vara när man rider för skojs skull! Ebba var utan häst och tog på sig uppdraget som kamerakvinna. Hur praktiskt som helst! Här tycker jag att jag börjar närma mig en bra sits! Jag lutar mig kanske lit

Jag tycker jag har fått bättre ordning på mitt bäcken, mina händer, och min överkropp nu, så jag jobbar mig nedåt, mot det rätta trampet i stigbyglarna. Jag har i princip inget tramp i stigbyglarna. Jag sitter med 95% av vikten på röven, vilket gör att Galishimos ryggrad tar emot alla stötar när han travar runt.  Om jag lyckas lägga mer stabil vikt i stigbygeln, utan att börja vippa runt med skänkeln, så kan benet fungera som en stötabsorberande fjäder och hjälpa Galishimo svikta med ryggen. Jag fann faktiskt en bild i ett forum som jag snott. Benen ska vara som rörliga fjädrar som tar emot studsarna så Galishimo kan studsa med sin rygg och vara helt trygg på att jag inte dunsar tillbaka allt för hårt, med min rumpa mot hans rygg. Nu har vi alla ryttare olika kroppar och olika delar att åtgärda för ett bra tramp i stigbygeln, men för egen del så måste jag fokusera på att spänna baksidan av mitt lår och släppa insidan och framsidan  av låret. Ska man vara petig så är det nog de