Klappar och smisk



Idag visade jag upp Galishimo för mamma igen. Han var jättefin och lugn. Han fick mycket beröm och många klappar. Tyvärr så surnade han till och testade gå baklänges igen. Då fick han smisk. Nu är det inte isigt och beckmörkt längre, så nu får små stygga hästar smisk på sina luddiga rumpor om de inte uppför sig. Han fattade vinken väldigt snabbt. Och så blev han plötsligt väldigt lydig.

"Han är verkligen inte dum den där killen..." sa mamma imponerat.
"Nej... på gott och ont..." sa jag.



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Planering med att måla hästtransport

Den där silverbjälken

Påskjutet