Avbokat
Jag är stel i höften och har ont när jag rör mig, men inte så illa som befarat. Det är mest när jag försöker böja mig för att exempelvis ta på mig täckbyxor eller när jag försöker kliva in i bilen, som det gör ont och blir lite knepigt. Men annars känns det okej. Även känslomässigt känns det okej, jag är fortfarande motiverad.
Jag har funderat på hjälpen med inridning. Konceptet lät ganska intensivt. Jag skulle trötta ut honom fyra dagar på raken och sedan låta honom vila i tre dagar, för att verkligen trötta ut honom och sitta in honom ordentligt. Självklart tror jag att en bättre ryttare skulle kunna klamra fast sig i sadeln och rida in honom på tre veckor utan problem, men så fungerar inte jag som ryttare. Jag vill inte utsätta honom för hårdare träning redan innan han ens fyllt tre år. Det var inte min tanke med att köpa häst. Jag vill inte att det ska ske någon form av intensivare träning innan han blivit tre år. Ärligt talat så hade jag planerat att lulla med honom ända tills han fyller fyra.
Allt som jag gör med min häst måste vara förankrat hos mig själv. Det får inte vara förankrat hos andra personer som vill att sina metoder ska praktiseras genom mig. Även om deras metoder faktiskt är bättre än mina, så fungerar det inte om jag inte själv är helt med på tåget. Då är det bättre att jag använder mig av en ”sämre” metod som tar längre tid, om jag själv tycker att det är roligt att arbeta på detta sätt. Arbetslust smittar av sig på hästar. Olust smittar också av sig på hästar.
Så jag avbokade instruktören och jag avbokade mitt bootcamp. Jag vill inte forcera fram en effektiv inridning. Jag vill inte forcera fram något alls. Han är min hobbyhäst. Han är ingen tävlingshäst, körhäst, dressyrhäst eller hopphäst. Jag köpte honom för att jag tycker om honom och för att jag gillar att hantera honom. Just nu har jag ont i kroppen men inom några dagar så har jag säkert inte ont längre. Då fortsätter jag med honom som vanligt. Nästa gång jag skrittar på honom så ska jag luta mig ordentligt framåt. Och hålla fast mig hårt i ett rep runt halsen på honom.
Ridningen är bara en liten del av allt jag vill göra med honom. Och inriden blir han. Förr eller senare.
Vi har ingen tid att passa.
Jag har funderat på hjälpen med inridning. Konceptet lät ganska intensivt. Jag skulle trötta ut honom fyra dagar på raken och sedan låta honom vila i tre dagar, för att verkligen trötta ut honom och sitta in honom ordentligt. Självklart tror jag att en bättre ryttare skulle kunna klamra fast sig i sadeln och rida in honom på tre veckor utan problem, men så fungerar inte jag som ryttare. Jag vill inte utsätta honom för hårdare träning redan innan han ens fyllt tre år. Det var inte min tanke med att köpa häst. Jag vill inte att det ska ske någon form av intensivare träning innan han blivit tre år. Ärligt talat så hade jag planerat att lulla med honom ända tills han fyller fyra.
Allt som jag gör med min häst måste vara förankrat hos mig själv. Det får inte vara förankrat hos andra personer som vill att sina metoder ska praktiseras genom mig. Även om deras metoder faktiskt är bättre än mina, så fungerar det inte om jag inte själv är helt med på tåget. Då är det bättre att jag använder mig av en ”sämre” metod som tar längre tid, om jag själv tycker att det är roligt att arbeta på detta sätt. Arbetslust smittar av sig på hästar. Olust smittar också av sig på hästar.
Så jag avbokade instruktören och jag avbokade mitt bootcamp. Jag vill inte forcera fram en effektiv inridning. Jag vill inte forcera fram något alls. Han är min hobbyhäst. Han är ingen tävlingshäst, körhäst, dressyrhäst eller hopphäst. Jag köpte honom för att jag tycker om honom och för att jag gillar att hantera honom. Just nu har jag ont i kroppen men inom några dagar så har jag säkert inte ont längre. Då fortsätter jag med honom som vanligt. Nästa gång jag skrittar på honom så ska jag luta mig ordentligt framåt. Och hålla fast mig hårt i ett rep runt halsen på honom.
Ridningen är bara en liten del av allt jag vill göra med honom. Och inriden blir han. Förr eller senare.
Vi har ingen tid att passa.
Det är bra. Om du är bekväm med strategi osv så kommer han också vara det. Som du säger... det är ju inte bråttom...
SvaraRadera