Funderingar på stallbyte
Jag har fastnat i en fundering på att byta stall. Det känns lite märkligt nu då Galishimo bott i samma stall sedan 2013 och jag trivs toppen, men samtidigt är jag lite nyfiken på att flytta honom och se hur det går.
Jag har funderat på att flytta honom lite mer ut "på landet" så vi inte träffar på lika många tåg och vältrafikerade bilvägar. Det stall jag funderat på har tyvärr en ridbana nära en väl trafikerad väg, så den kanske jag måste räkna bort. Jag var där i går och det brakade rejält när tunga lastbilar körde förbi. Men å andra sidan har den fina grusvägar med mindre trafik och kanske kan jag träna upp konditionen lite bättre på Galishimo då. Jag vill ju inte att han ska bli överviktig(are) och få problem med detta.
En fördel med nuvarande stall är att det bara är fyra kilometer bort, det är lätt att komma sig iväg och det går även lunchrida om man har lite plus på flexen och är snabb. Det blir svårare i det andra stallet som är längre bort. Förra sommaren cyklade jag ofta till mitt stall på sommaren, och det blir svårare att göra om jag flyttar. Det lär alltså gå åt mer bensinpengar.
Det blir med andra ord troligtvis mer uteritter och mindre dressyr om jag flyttar. Det känns lite ledsamt. Men kanske bättre för Galishimo som har ett psyke och en energi som gör att han skulle må bäst av lite mer långa, lugna, uteritter. Sedan blir det mindre vänner i stallet också, men kanske skulle jag må bra av att vara lite mer ensam. Jag har ju fullt med folk omkring mig på jobbet och kanske blir jag lugnare av att bara ha fem eller sex hästägare omkring mig. I stället för 30.
"Du måste ju prova och se hur det går!" peppade mamma.
"Det är ju bara att flytta tillbaka om det inte blir bra." sade Björn.
Sedan känns det lite jobbigt att Galishimos bästis Corzo kommer att sakna honom. Corzo står alltid oroligt och ropar efter Galishimo när vi åker till ridhuset och det krossar ju hjärtat på mig att han ska sakna Galishimo i flera dygn. Att man liksom sliter isär vänskapsband utan att de kan göra något åt det.
Jag måste fundera lite till...
Jag har funderat på att flytta honom lite mer ut "på landet" så vi inte träffar på lika många tåg och vältrafikerade bilvägar. Det stall jag funderat på har tyvärr en ridbana nära en väl trafikerad väg, så den kanske jag måste räkna bort. Jag var där i går och det brakade rejält när tunga lastbilar körde förbi. Men å andra sidan har den fina grusvägar med mindre trafik och kanske kan jag träna upp konditionen lite bättre på Galishimo då. Jag vill ju inte att han ska bli överviktig(are) och få problem med detta.
En fördel med nuvarande stall är att det bara är fyra kilometer bort, det är lätt att komma sig iväg och det går även lunchrida om man har lite plus på flexen och är snabb. Det blir svårare i det andra stallet som är längre bort. Förra sommaren cyklade jag ofta till mitt stall på sommaren, och det blir svårare att göra om jag flyttar. Det lär alltså gå åt mer bensinpengar.
Det blir med andra ord troligtvis mer uteritter och mindre dressyr om jag flyttar. Det känns lite ledsamt. Men kanske bättre för Galishimo som har ett psyke och en energi som gör att han skulle må bäst av lite mer långa, lugna, uteritter. Sedan blir det mindre vänner i stallet också, men kanske skulle jag må bra av att vara lite mer ensam. Jag har ju fullt med folk omkring mig på jobbet och kanske blir jag lugnare av att bara ha fem eller sex hästägare omkring mig. I stället för 30.
"Du måste ju prova och se hur det går!" peppade mamma.
"Det är ju bara att flytta tillbaka om det inte blir bra." sade Björn.
Sedan känns det lite jobbigt att Galishimos bästis Corzo kommer att sakna honom. Corzo står alltid oroligt och ropar efter Galishimo när vi åker till ridhuset och det krossar ju hjärtat på mig att han ska sakna Galishimo i flera dygn. Att man liksom sliter isär vänskapsband utan att de kan göra något åt det.
Jag måste fundera lite till...
Kommentarer
Skicka en kommentar