Konstnärssjälen

Jag är tyvärr fruktansvärt känslig. För allt. För stämningar, tonlägen, ljud, färger, röster... ja. Allt. Jag passar utmärkt in på mallen för hypersensitive personalities,
eller som man i Norrland säger; "Jag är lite eljest."
Eller som en vanlig vän skulle säga: Känslig. Känslig, känslig, känslig.
Eller som jag själv säger: "En konstnärssjäl."

Nackdelen är att jag har det ganska kämpigt ibland på jobbet, som kan vara ganska stökigt då det är en livlig kontorsmiljö. Jag har svårt att trivas på mina jobb då det sällan är tyst och lugnt. Fördelen är att jag snabbt läser av små små detaljer. Det är lätt att ställa rätt frågor på rätt sätt till mina klienter. De känner snabbt trygghet med mig då de får känslan av att jag snabbt förstår vad de vill berätta.

När jag mår dåligt så kraschar jag som ett flygplan, och när jag mår bra kan jag renovera hela bostaden på ett kick. 

Men känsligheten drar också med sig en känslighet för färger. För linjer. För emotioner. Att kunna förmedla något med bara några streck. Det är en välsignelse. Jag måste tänka på det de dagar jag förbannar mig själv. Att det finns fördelar också.

Nej, nu tar jag helg. Lite soffmys är bra för... känslolivet.





Kommentarer

  1. Hej!
    Jag har följt din blogg i ett par år nu lite sådär i hemlighet. Ville bara säga att jag känner igen mig väldigt mycket i det du skriver om känslighet. Förutom att jag inte är så bra på att teckna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Love!
      Vad glad jag blir! Vad kul att du följer bloggen. :) Jag blir glad av att veta att jag inte är ensam... man kan ju känna sig konstig ibland. Både en och två gånger... ;)

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Planering med att måla hästtransport

Den där silverbjälken

Flashback