Livet är förändring

När jag är sjuk är nästan enda gången jag verkligen tycker det är jobbigt att vara singel. Jag hade verkligen behövt en man som gick de där 300 metrarna till ICA och köpte Ben&Jerrys-glass och som kunde se övertygande ut och säga "Nej då, inte blir du tjock av det där!". Det är kärlek för mig. Det är vad som fattas i mitt liv. No more, no less.

Jag har varit småsjuk i tre veckor nu alltså... det var efter inlägget "Det går bra nu!" den 28 mars som jag blev sjuk och jag är fortfarande inte på banan. Detta är fruktansvärt långtråkigt och Galishimo kommer att bli otränad även idag då jag har en huvudvärk som inte går bort oavsett vad jag gör. Först var det någon form av utmattning med feber, och sedan blev jag ordentligt förkyld och efter det magsjuk. Jag orkar jobba men inte så mycket annat. Jag var lite piggare i morse och tog ett joggingpass på gymmet men detta gick i snigelfart. Sedan fick jag ont i huvudet och har inte orkat göra något mer.  Ska jag absolut vara lite käck och med ett falskt leende klämma ur mig något positivt ur det här, så är det att det åtminstone är billigt att vara sjuk. Man orkar inte göra något, man orkar inte önska sig något, man orkar inte bränna pengar på något. Lite korv och makaroner är vad man maximalt orkar unna sig. För det är för långt till ICA för att unna sig något annat. H

Nu har jag tränat mig kräkless på transporten. Kräk-less! Hela påsken har jag backat transporten, fäst den, gullat med Galishimo, dragit presenningen upp och ned som en annan ridådragare för en dockteater, gullat med Galishimo, kört bilen med Galishimo inuti i sju kilometer i timmen och neddragen ruta för att lyssna av om det är "normalbuller" i transporten eller "på väg att bli panik-buller" i transporten. Vi har även gasat på lite samt varit på ICA och varit i stan. Alla moment i lastningen har gått superbra och helt utan problem. Galishimo har gullats med från början till slut. Den lille prinsen har även kissat i transporten de två senaste gångerna vilket gjort att den fräscha nyrenoveade doften nu ersatts med urinstank. Urinet kryper dessutom in under gummimattan och lägger sig mot golvet så jag måste lufta ur transportmattan nu också. Dock så tror jag att en rädd häst inte kissar, så jag misstänker att den lilla Skönheten har det helt okej där i lådan när

Tänk vad stora förändringar det kan bli på bara fem veckor! För fem veckor sedan fick Galishimo panik när jag stängde rampen. Han blev även livrädd när jag prasslade med den där transportgardinen som jag fick pilla upp och ned med i en oändlig historia, för tre veckor sedan. Nu har vi ju kämpat på ett par gånger till och nu är han mycket lugnare! I förrgår åkte vi ju karusell runt stallplanen, i ungefär sju kilometer i timmen, men idag drog jag iväg med honom på ICA Kvantum, fyra kilometer bort, för att ta en glass i solen. Han sparkade och härjade i transporten vid ett tillfälle men annars verkade han lugn och snäll. Han hade ett väldigt glatt och nyfiket uttryck i ögonen när jag parkerat på ICA och tittade till honom. Han tog genast tag i min jackärm och höll fast den, lite sådär glatt och retsamt som han brukar göra när han är busig. Ögonen var lugna och nyfikna. Den där oron och paniken som han haft i början såg jag inte en skymt av. Puh, vilken lättnad! Jag vill inte ha

Jag råkade betala in mig på en spanskakurs on line i morse, i stället för att träna den urvridna energilösa disktrase-kroppen, och jag har ägnat TIMMAR åt att lära mig spanska. Jag blir nästan rädd för mig själv. Jag blir verkligen intresserad av precis allt urskiljningslöst. Jag har ingen jag känner som jag kan träna spanska med och jag kör fast hela tiden men... jag kan inte sluta. Så fort jag får tid över så går jag in på www.babbel.com och tränar "jag är, du är, dom är, vi är, vem är du" på spanska. Om och om och om igen... Jag kan inte vara frisk överallt... roligt har jag då.. för mig själv.. i ettan. Dessutom så spelar programmet in vad man säger. Jag har dock inte fått microfonen att ta in det jag säger om jag inte halvskriker. Sedan får jag ju fel på uttal flera gånger och måste repetera tills programmet godkänt mina uttal. "Yo soy KATARINA" halvskriker jag alltså för mig själv här i ettan tio gånger på en kvart. Snart kan med andra ord även mina gran

Påsklovet kom i grevens tid! Puh, säger jag bara. Jag var slut som en urvriden disktrasa. Jag hade definitivt tagit semester, om inte dessa fyra dagars ledighet hägrade borta i horisonten som ett förlovat land. Detta påsklov är det bara en grej som gäller, och det är att ta hand om min stackars försummade, förvildade och bortglömda lilla arabhäst. Jag har fortfarande lite svårt med andningen så träning och långpromenader får vara så länge. Galishimo har nästan glömt namnet på sin godisautomat under tiden hon varit borta. Hela fyra dagar utan kärlek. Det klarar knappt den lilla grå. Uteridbanan är fortfarande snötäckt med ett lager is ovanpå och Galishimo blev osäker när det knakade lite under fötterna på honom. Han ville inte galoppera och helst inte trava. Men vi körde på lite öppnor och slutor och back och annat. Han gick all in och vi finulade över det mesta mellan himmel och jord. Och så tittade vi på vackra svanar ute på fältet. Sedan så fick han ha öronpluggar för första gång

Jag har varit trött sedan i söndags. Jag har inte rört mig mer än absolut nödvändigt och spenderar varje ledig tid i sängen. Träning, morgonpromenad och häst har fått stå åt sidan även denna vecka. Jag känner mig precis sådär halvsjuk, jag tar mig till arbetet och jobbar helt okej, men orkar inget annat. Jag saknar Galishimo och känslan av att vara pigg igen, men det får ta den tid det tar... Mamma, som känner mig lite bättre än vad jag känner mig själv, påstår att jag är "återhämtningstrött". Jag har kämpat hårt på arbetet och lagt ned mycket energi på fritiden så när jag nu varvar ner och tillåter mig att slappna av så dör jag fullständigt. Jag blir lite själatrött. Men snart kommer det fyra lediga dagar, jag ska mest bara vila och återhämta kroppen och själen, och vara med Galishimo, och gärna Elin på ett hörn. Sedan ska jag kura ihop mig under täcket och lyssna på diverse ljudböcker tills allt känns bra igen. Det finns så mycket roligt jag vill komma igång med. Lasttr