Mer galopp i vinterskogen!

Ja nu rackarns vågade jag galoppera mer på vår söndagstur! Det var nära att det inte skulle bli av. Det blåste 9 sekundmeter och var 10 minusgrader (kändes som -17 enligt väderappen) och jag hade lite ångest innan uppsittning och innan vi kommit oss iväg. Olustkänslorna molade i magen. Vinden kändes väldigt kall och bet mot kinderna. Ares var lite tittig i skogen, och grenar och kvistar rörde sig av vinden. Jag började överväga om jag bara skulle promenera honom eller inte, men tänkte ändå att han borde bli lugnare om jag lyckas trava av honom lite överskottsenergi. Sagt och gjort. Jag travade lite fram och tillbaka under tiden Jonatan gick med Sessan, vilket för övrigt var otroligt bra mötesträning för båda unghästarna, och sedan så kom det lite trivselfrust och han började länga på halsen. 

Då provade jag på lite galopp igen. Inte mindre än fyra fattningar blev det! Det var skillnad från förra helgen då jag mer eller mindre överraskade mig själv med en frisk kort liten galopp. Nu var det lite mer medvetet och jag känner mig jättenöjd över alla gånger vi galopperade. Bland annat här då han galopperar uppför en liten backe och svänger vänster i en fyrvägskorsning. Fint och lyhört men självklart lite tungt om man är en otränad ponny, jag tjoade på honom en hel del. Han kan nog inte galoppskänkel ännu men han galopperar fint på rösten och en drivande skänkel. Vi får finslipa galoppfattningarna till våren. Jag var i alla fall jättenöjd över honom! 

Sedan så galopperade jag även på samma ställe där vi gjorde första galoppfattningen i skogen, förra söndagen, och den gick lite snabbare än förra gången. Det verkade som han anade vad som väntade och tog sig an uppgiften med lite mer självförtroende denna gång. Jag blir ju full av fniss och jätteglad över att vi börjat galoppera mer! 

Så sammanfattningsvis så har jag haft en riktig kanonhelg! Jag orkar mer och jag galopperar min femåriga unghäst i skogen! Det är så härligt att vara igång igen!