Fria tolkningar från islandshästtränare

Äntligen börjar jag bli piggare! Så skönt det känns! Jag har handlat på ICA och duschat och tvättat håret, och känner absolut att orken är på väg tillbaka. Men jag blev tvungen att sjukanmäla mig alla dagar hela denna vecka, så det har tagit lite tid. Många möten som har känts viktiga, har blivit avbokade. Men det kommer fler dagar på jobbet då jag är mer produktiv och medskapande! 

Jag har roat mig med att hänga på olika hästforum och åter börjat betala in mig på töltriding.se och tittat på islandshästar. Och så har jag längtat efter Ares. Men Ares har ju inte fått någon direkt "unghästvila" som många unghästar får, så han mår nog bra av att vara för sig själv och flocken en vecka. 

En sak som jag reagerade på när jag såg töltriding, var en tränare som tog in alla typer av islandshästar och fick dem att gå jättefint. Fritt översatt från mitt minne så sade han i princip så här:

"Jag tar emot alla typer av hästar, trötta turridningshästar, hästar som inte ser märkvärdiga ut, och så börjar jag genast analysera vilken sorts styrka just den här hästen har. Sedan fokuserar jag på styrkan och låter inte fokus ligga på hästens svagheter. Om den har en dålig trav så får den kanske ha en dålig trav men vi putsar på att få fram en jättefin tölt. Ge hästen något att vara stolt över. Där måste man ibland stå emot ägarna som kan komma och vara väldigt negativa när de lämnar in hästen. "Den här hästen kan inte det här och det här" och så vidare..." 

Det tycker jag verkligen var en fin filosofi. Vad har just min häst för styrkor? Kan jag ignorera min hästs svagheter och låta hästen få ha dem, eller kommer jag alltid vara missnöjd över dem? 

Tränaren sade också: "Jag tror att många fler hästar lider av övervikt, än vad vi tror. Det kan komma in tjocka hästar som ser lite trötta ut, de hamnar genast lägst i rang. De syns knappt och glider undan för de andra hästarna. De tar inte för sig. Sedan börjar man banta dem. De blir smalare, de får mer energi, de får ett jobb som de är stolta över... och då plötsligt börjar de även stiga i rang i flocken! Plötsligt börjar de flytta på andra hästar och ta för sig. Plötsligt säger hästen "Här kommer jag!" DET är häftigt att se!" 

Det här är inte heller ett direkt citat utan en slags tolkning från min sida. För jag har så få följare här (hej mamma!) och ändå knappt någon som läser, så jag slappnar av lite med mina återgivningar. 

Men känslan tränaren förmedlade stannade lite. Att vi människor kanske fastnar i ett felsökande och glömmer att njuta. Att vi med vår energi och hantering av hästarna även kan få dem att njuta mer. Att det är mer av vad livet handlar om, än perfekta övningar. Eller att vara missnöjd för att hästen kanske har en dålig trav eller mindre påskjut eller vad tusan det kan vara. 

Gör något roligt med hästen, något kul, och utveckla deras bästa sidor! 

.