Trapprenovering

 

När jag började hänga hos Jonatan, i början av sommaren, så hade jag två olika och starka impulser jag försökte få ordning på. Den ena impulsen var att det var ett fint hus som jag verkligen ville engagera mig i! Åh vad jag hade velat ändra på några saker!  När jag skriver "ändra om" så är det ett finare ord för det lite brutalare ordet "renovera". För att det skulle kunna bli så himla fint! 

Den andra impulsen var att hålla mig undan från att engagera mig i andras hem. För det är inte roligt, och det kan lätt kännas bittert, att lägga ned sin själ i något som inte är ens eget, och sedan få gå tomhänt därifrån om relationen inte håller. 

Men sedan kommer ju den där känslan av att det blir en konstig start, det där med att vägra engagera sig i varandras liv, för VAD händer om relationen inte håller? Vad är alternativet egentligen? Att dejta någon som har ett liv som man absolut inte vill engagera sig i? 

Ungefär så tänkte jag när jag fick en värmepistol från honom, värmde trappstegen, och slet upp korkmattan på trappstegen i hans hus, under tiden han klippte gräsmattan. Med hans godkännande. 

För vad hade alternativet varit? 

Suttit passivt och tittat på när han klippt gräsmattan? Åkt hem när han klippte gräsmattan? Gjort mat åt honom när han klippte gräsmattan, som en annan ofrivillig hemmafru? Stirrat på trappen och tänkt att jag ska fan inte riva upp någon trapp, under tiden han klipper gräsmattan? 

Han kom sedan glatt och hjälpte till, och tyckte det var skönt att det äntligen hände något med den gamla trappan. När plastmattan var uppdragen, vilket gick ganska lätt, så såg vi att det fanns ett rejält tjockt lager med en mörkbrun, fast gegga på varje steg, som var limmet som hållit fast mattan på trappen och som nu låg kvar och hade stelnat. Det blev att köpa väldigt många flaskor limlösning och skura varje trappsteg noggrant. Först med diskborste, och sedan ett varv med tandborste. (Ett tips om någon utifrån googlat på detta med att få bort lim efter korkmatta - häll RIKLIGT med limlösning, och låt det suga in en kvart innan du börjar skura. Fukta inte litegrann och börja skura direkt. Gör en liten sjö med limlösning på trappen i stället. Och andas inte in ångorna.) 

Sedan har vi spacklat och slipat trappstegen. Det tog också sin tid. Men vi gjorde det tillsammans och det var väldigt mysigt. 

Vi är nog lite lika varandra på det viset, vi vill göra saker tillsammans. Det finns en viss stimulans med att bara prata med varandra, gå på promenader tillsammans, och peppa varandra i våra egna mål och projekt är också trevligt, men att skapa en gemensam dröm och jobba för det tillsammans, var precis vad vi båda trivs bäst med. 

Så här långt har vi kommit nu i alla fall. Alla små tröskelkanter på trappan är sänkta så de är i nivå med stegen, allt är rengjort, spacklat och slipat, och grundfärgen är satt. I kväll så kommer färgen, som vi båda omsorgsfullt valt ut, och äntligen får vi en föreställning om hur trappan blir som färdig. Det är svårt att veta hur många timmar vi lagt på detta, men det har tagit sina timmar. Vi började för tre veckor sedan. 

Och jag känner mig varken bitter eller orolig för att jag lagt så mycket tid och intresse på något som inte ens är mitt. Vi har gjort något roligt tillsammans igen, och jag kan knappt bärga mig tills jag får se slutresultatet! 

.