Regn regn regn

Min sambo jobbar borta igen så jag blir själv någon vecka. Det som blev lite speciellt för just denna gång är att han inte går att nå på mobilen, så man måste ringa hans arbetsledare om man vill något. Och jag antar att man då måste ringa om viktiga saker, såsom om man dött. Då kan man ringa. Eller om man fött barn. Kanske inte om man är irriterad över att han slängt en tröja i köket och glömt ta ut soporna. Då ska man tydligen inte ringa. Hela konceptet om att han inte går att nå känns olustigt. Jag känner mig lite som den klassiska dumma kvinnan som inte inser att mannen vänstrar. Undrar om man kan ringa till arbetsledaren och säga det?!

"Alltså. Ja det här är Katarina. Ja. Sambon. Ja. Du... alltså. Du är inte bara någon löjlig täckmantel, va? Jag menar, är inte hela den här grejen med 'att han inte går att nååå' lite överdrivet? Va? Alltså så här kan jag säga. Så här. OM han har en annan kvinna och du bara är en fånig kollega så skulle jag bara vilja säga att han är genomskådad. Kan du säga det till honom? Va? Säg det bara i en mening. en kort. 'Du. Är. Genomskådad.' Hälsa honom det. Från sin sambo. HA! För ni trodde att ni kunde lura mig, va? Det trodde ni, va? Men då trodde ni fel!"

Men det skulle ju kännas jättekonstigt om han faktiskt inte var otrogen. Nåja. Nog om detta. Jag skriver ett blogginlägg i stället så kan han "läsa ikapp" sig på min blogg om han får möjlighet att surfa.

 Igår klippte jag gräset, drog bort maskrosor och krattade. Allt i regn. Hundarna var ute på baksidan och terven spekulerade området och höll utkik efter faror. Sedan åkte jag till stallet och började bygga sommarhagen, med terven och taxen. Taxen hittade några råtthål (eller sorkhål) i en skogsdunge  utanför hagen och blev helt besatt i dessa. Hon grävde i hålen (de var flera stycken) och höll på med samma grävande i över en timme. Jag tänkte något i stil med att hon skulle sova gott om hon fick gräva sig trött. Efter en och enhalv timme var jag klar för dagen. Taxen var däremot inte klar för dagen. Under vilda protester och högljutt gurglande fick jag bära en genomlerig och ilsken tax hem igen. Hon lät som en Gremlin från 80-talets skräckfilmer och hötte frentetiskt omkring sig med tänderna så leran yrde omkring oss. Tydligen väckte gnagarhålen hennes mördarinstinkt. Släppte jag ned henne försökte hon genast springa tillbaka till hålen. Behöver jag tillägga att det regnade?

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Planering med att måla hästtransport

Bild
Japp. Det är lika bra att ta tjuren i hornen direkt. Hästtransporten renoverar inte sig själv. Färgen håller på att flagna på den. Jag gillar det inte. Den stora frågan var ju om jag ska måla transporten i en helt ny färg, exempelvis plommonröd, eller om jag skulle försöka finna en färg som matchar min bil, utan att bli så ljus att man ser alla ojämnheter man målat över på plyfan. Eller bara bättra på nuvarande nyans. Jag vägde mellan en förstärkt färg av transportens vanliga blå färg eller bilen. Jag bestämde mig för att det var bättre att köra det fegaste alternativet, det som mest liknar min transport. Jag valde att fega trots att en välmatchad transport till bilen skulle kunna bli awesome. Med heltidsjobb och häst har jag begränsat med energi och orkar kanske inte behålla min entusiasm, om jag råkar välja fel beige nyans på transporten. Det kan ju lätt bli så att den bara ser ut som en kartong om man väljer fel nyans. Eller ljus avföring. Däremot kan jag ju allti
Läs mer

Den där silverbjälken

Bild
Jag tittade på Joseph N Silverbjälkes inlägg på Facebook nyligen och tyckte att hans allmänna råd för framsteg kändes som en lite energigivande oas i öknen. Jag har för mig att han inte heter Silverbjälke alls, utan använder den pseudonym för att få skriva vad fan han vill utan att någon särskild känner sig kränkt eller utpekad. Han verkar i alla fall klok och ibland kanske det behövs en pseudonym för att slippa hamna i blåsväder. Jag vet ju själv hur otroligt lätt man kan skapa drev på nätet när jag höll till i forum, och jag i början helt naivt och öppenhjärtligt delade med mig av min hästs med -och motgångar. Om vi säger så här. Det fick jag sluta med. Det fick jag verkligen sluta med. Här på bloggen har jag dock makten att välja vilka som får stiga fram och vilka som ignoreras. So, this is the safe place. Hur som helst, så har Silverbjälke summerat lite tips som jag försöker hålla fast vid. 1. Lyssna inåt och på dina egna mål, mer än till vad andra tycker. 2. "J
Läs mer

Flashback

Bild
Jag pratade med John i telefonen, som vi brukar på kvällarna, och utan att jag tänkte på det så kändes det som om hon låg alldeles vid mitt ben och sov. Terven. Jag tänkte inte på det, det kändes bara som att hon var där. Det var inte förrän jag sagt godnatt och lagt på, och rörde på benet som jag insåg att sängen var helt tom. Plötsligt så gråter jag hejdlöst igen. Jag har ju nästan vant mig vid att vara utan henne men plötsligt så känns det sådär ovant och nytt och tomt igen. Det kändes som det bara var alldeles nyss man kunde sträcka ut en hand och klappa henne. Hon låg ju alltid i närheten på kvällen. Hon var ju alltid där. Jag önskar att det var "vi" igen. Jag och terven...
Läs mer