Stolthet och skönhet

Hujeda mig! Min 29-års födelsedag börjar närma sig och tankarna halkar lätt in på "vad är det för FEL på mig?!" som så gärna vill ha en man och familj och hela köret men som för närvarande lever ensam. Bra start på det nya året, va?!

Sedan tittade jag mig i spegeln och tänkte att jag borde verkligen inte skämmas. Jag gör allt jag kan för att må bra och vårda mig själv. Jag tränar, lagar min egen mat och bakar mitt eget bröd för att min kropp ska må bra. Jag har ingen TV och ägnar mig åt måleri, och jag spenderar tid utomhus för att min själ ska trivas. Jag har ingen anledning att inte vara stolt.



Det här fotot tog jag i veckan på solen som inte orkade masa sig upp över trädtopparna, det var 20 minusgrader ute. Jag är glad över att jag blev inspirerad och sökte skönheten bakom grenverken i stället för att bara klaga på kylan och hålla mig inomhus.


.

Kommentarer

  1. Ulrika14 januari 2010 kl. 00:10

    Jag fyller snart 37. Jag fick inte ordning på livet förrän en bit efter 30... grejen är att man känner sig inte gammal på något vis. Även fast när man inte ens är 30 så låter 36-37 ganska gammalt. Det känns likadant som när jag var 26...
    Vad jag försöker säga är att du har tid... stressa inte...

    KRAM!

    SvaraRadera
  2. Ulrika14 januari 2010 kl. 00:13

    Oh och förresten.. jag älskar dina målningar. Om du känner för att visa fler på bloggen så skulle jag tycka det vore jätteskoj!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Planering med att måla hästtransport

Bild
Japp. Det är lika bra att ta tjuren i hornen direkt. Hästtransporten renoverar inte sig själv. Färgen håller på att flagna på den. Jag gillar det inte. Den stora frågan var ju om jag ska måla transporten i en helt ny färg, exempelvis plommonröd, eller om jag skulle försöka finna en färg som matchar min bil, utan att bli så ljus att man ser alla ojämnheter man målat över på plyfan. Eller bara bättra på nuvarande nyans. Jag vägde mellan en förstärkt färg av transportens vanliga blå färg eller bilen. Jag bestämde mig för att det var bättre att köra det fegaste alternativet, det som mest liknar min transport. Jag valde att fega trots att en välmatchad transport till bilen skulle kunna bli awesome. Med heltidsjobb och häst har jag begränsat med energi och orkar kanske inte behålla min entusiasm, om jag råkar välja fel beige nyans på transporten. Det kan ju lätt bli så att den bara ser ut som en kartong om man väljer fel nyans. Eller ljus avföring. Däremot kan jag ju allti
Läs mer

Den där silverbjälken

Bild
Jag tittade på Joseph N Silverbjälkes inlägg på Facebook nyligen och tyckte att hans allmänna råd för framsteg kändes som en lite energigivande oas i öknen. Jag har för mig att han inte heter Silverbjälke alls, utan använder den pseudonym för att få skriva vad fan han vill utan att någon särskild känner sig kränkt eller utpekad. Han verkar i alla fall klok och ibland kanske det behövs en pseudonym för att slippa hamna i blåsväder. Jag vet ju själv hur otroligt lätt man kan skapa drev på nätet när jag höll till i forum, och jag i början helt naivt och öppenhjärtligt delade med mig av min hästs med -och motgångar. Om vi säger så här. Det fick jag sluta med. Det fick jag verkligen sluta med. Här på bloggen har jag dock makten att välja vilka som får stiga fram och vilka som ignoreras. So, this is the safe place. Hur som helst, så har Silverbjälke summerat lite tips som jag försöker hålla fast vid. 1. Lyssna inåt och på dina egna mål, mer än till vad andra tycker. 2. "J
Läs mer

Påskjutet

Bild
Ares börjar känna sig mer och mer bekväm med mig i sadeln, och det märktes mest igår med att han har ett riktigt fint påskjut med starka bakben. Igår var han lugn, jag var lite försiktig då vi inte var ensamma på ridbana, men idag var husse med och jag kände mig tryggare, och då var han pigg! Skritten är stor och ordentlig där han vill framåt, vid minsta lilla skänkling så svävar han glatt iväg i trav, med stora glada kliv, och jag hänger inte riktigt med. Ibland vinglar han ju lite också. Det är inte lätt att vara duktig.  Galishimo tog ju små, fina så steg och traven var väldigt liten och enkel att sitta i. När Ares trampar iväg så gungar hela hans kropp, glatt och energiskt. Det känns lite som så, att om jag bara tjoade till, och sade att han var duktig, så hade han gärna gett mig en glad galopp. Han gillar att jobba och är glad att stå till tjänst. Nu får det gärna gå fort, också.  Är jag redo för min arbetsglada, pigga, ponny med det fina klivet? Nej det är jag inte. Jag tycker de
Läs mer