Vila och flätpaket
Det tar tid att bli frisk igen, och jag såg på mina minnen på Facebook att jag även var långdraget sjuk förra året. Och säkert året innan när jag hade järnbrist. November är inte min månad helt enkelt. Jag klarar i alla fall att jobba, och tycker det känns meningsfullt. Men nu under söndagen kroknade jag.
Jonatan åkte, utan mig, till stallet i söndags och tog Ares på en avsutten promenad i alla fall, de gick ut på en promenad i snöfallet och joggade även tillsammans lite ute på ett fält. Jonatan var jättenöjd och tyckte Ares var exemplarisk. Jag trodde att han skulle vara lite vild i snön, men jag hade fel. Sedan så tog han ut Sessan också och tränade henne.
Ser ni förresten Sessans små "manpaket"? Haha, hon fick manpaket av mig av bara farten i lördags när vi var där. Med manpaket så menar jag att jag inte bara flätar manen i en fläta, utan att jag binder upp flätan i sig själv till en liten kringla som håller ihop av gummisnoddar. Det skyddar flätan mot nötning och gör att den kan växa ännu längre. Precis som Galishimo fick, under kalla och leriga vintermånader, när jag ville spara på manen.
Ares man är ganska lång och tjock av sig själv. Jag får inte ens ihop hans stora svall till hållbara manpaket, det är bara för mycket för att vika runt och låta gummisnoddar hålla ihop, men han får vanliga flätor. Det är ändå kul att pyssla och göra honom fin. I lördags gick vi på promenad och han fick gå lite över diken och upptäcka lite nya områden. Han är så lätt och trevlig att ha med sig!
Tänk att jag ändå klippte av Ares all man när han flyttade in till mig, för två år sedan. Jag klippte av rubbet! Jag var ledsen över Galishimo och ville inte att dom skulle påminna om varandra. Vissa rutiner kändes som "min och Galishimos grej" och det gjorde för ont att följa dem. Så han blev klippt. Sedan slutade det göra så förbaskat ont och jag började fläta och pyssla även med Ares man. Nu är den lång igen!
Kommentarer
Skicka en kommentar