Uteridbana, firande, och Procreate

Allt går så snabbt nu! Livet kan delvis gå snabbt för att jag ökat på min egen träningsmängd en hel del, de senaste tre veckorna, och inte hinner stanna av och reflektera så mycket. Å andra sidan tränar jag för att huvudet ska lugna ned sig lite så det är ju lite av den effekten jag vill uppnå. Att jag blir tom i huvudet och omedelbart slocknar på kvällarna. Det är den bästa känslan som finns. Hur som helst... HELGEN bestod av uteritt, firande av Julia (Björns kusin) som vi börjat hälsa på allt mer ofta, och sedan dressyr på uteridbanan. I allt som var hästrelaterat hängde Ebba med.

Det är så roligt att rida med henne, samtalsämnena tar aldrig slut och ibland borstar hon av gamla funderingar om hästhantering som man inte reflekterat över och så måste man fundera på dem igen. Typ "Hur duktig måste man vara för att kunna köpa en egen unghäst?" funderade vi på, och mitt bidrag i diskussionen var ganska luddigt.

Det beror väldigt mycket på nätverket. Man kan vara ganska dålig och lyckas bra med en unghäst om den har ett fint psyke och man själv har ett kunnigt nätverk omkring sig som vill hjälpa till. Exempelvis har ju spanska ridskolan i Wien tidigare haft en tradition att de ovana ryttarna sitter på de unga hästarna. För ovana ryttare har fullt upp med att hålla balans och inte störa hästen, och duktiga ryttare vill gärna avancera och testa lite vad unghästen går för och hur snabbt den lär sig och då kan det lätt bli bakslag för unghästen. Sedan kan det vara tvärtom också, man kan vara erfaren, ha ett bra nätverk och ändå misslyckas med sin unghäst av en rad orsaker. Det är lite slump med i det hela, men i summerat så tycker jag att en generalregel kan vara att man ska köpa en dyrare häst än vad man själv tycker man behöver. För det är skönt om saker går lite lättare än tänkt. 


Apropå saker som gick lättare än tänkt så var Galishimo jättefin på dagens dressyrpass. Jag är otroligt nöjd över honom nu. Han svarar bra på alla övningar och kämpar otroligt bra och lyssnar på allt jag säger. Idag kunde vi till och med göra en galoppövning när en travhäst blåste förbi 100 meter bort. Det brukar bli stort drama då, men inte denna gång! Galishimo tittade bara hastigt upp, jag sade "Nähä du!" och tog en förhållning, och sedan var han back to work. Vilken dröm att han är så lätt att plocka tillbaka!


Jag är så otroligt nöjd över honom nu. Han är bussig, arbetsam och glad i allt vi gör. Jag känner mig tryggare än någonsin och längtar till våren och när den riktiga dressyrbanan tinat fram. Detta kommer att bli så roligt!


Utöver detta så insåg jag att jag kommer inte att utvecklas med mitt digitala konstnärskap om jag inte lär mig programmet Procreate på riktigt. Jag har fram tills nu mest gått på känsla men det känns som att jag inte kommer särskilt långt med detta. Så jag har laddat ned ett nytt operativsystem i datorn och även den lite dyrare senaste versionen av Procreate, och så har jag tittat på olika genomgångar på Youtube. Detta är jättesvårt och det kommer att ta tid för mig att lära mig jobba med lager, färger och former. Men väldigt roligt att pyssla med, i och med att jag inte har bråttom med något! Denna bild nedan gjorde jag för att träna mig på lager, sätta in text, och liknande. Nästa helg tänkte jag lära mig lite mer om färger och hur man sätter ihop en bra färgpalett.



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Planering med att måla hästtransport

Den där silverbjälken

Påskjutet