Icebugs!

Åhh detta ljuva liv nu när jag har råd att unna mig saker till höger och vänster. Nu blev det väldigt efterlängtade ICEBUGS. Det är joggingskor med brodd som gör att man kan jogga i halkan utan att frukta för sitt liv. Jag har varit på Team Sportia i flera omgångar och väntat på den senaste modellen, och plötsligt var de där! För blott 1900 kronor så skulle jag vara säkrad för vintern.


 Jaha. Jasså? Tycker ni att 1900 kronor är lite dyrt för joggingskor med brodd? Vänta ni bara tills jag får räkningen för vad det kostade mig att vintersko Galishimo med nya skor och brodd OCH gummisula så snön inte klobbar fast. Jag vet inte säkert men förmodligen är det en ungefärligt likvärdig summa. Och han tackade mig inte ens. Galishimo alltså. Han tackade inte. Han var kränkt som vanligt över att tvingas stå stilla en hel timme under tiden hovslagaren skodde honom.

Men jag är ändå lycklig. Sådär vardagslycklig. Jag har ju även upptäckt att mina nya ICEBUGS matchar min Haglöfsjacka perfekt! Vad är oddsen för det? Det måste vara ödet! Ödet! säger jag!

Jag firade att jag blivit 1900 kronor fattigare med en mindre flaska vitt vin. En sådan där flaska som bara rymmer två glas. Som jag drack upp direkt.  För att goda vanor måste balanseras med dåliga vanor. Annars får man ingen balans i livet. Och det är inte bra.

Kommentarer

  1. Lilystar26 oktober 2017 kl. 12:50

    Grattis till skorna! Har ett par som jag verkligen älskar! Att kunna springa på blankis gör själen glad på nåt märkligt vis.. ;)
    Hoppas du får många sköna turer med dem! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Katarina Bildström2 november 2017 kl. 20:16

      Nämen hej! Läser du fortfarande?!? Vad glad jag blir! Stor kram!

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Planering med att måla hästtransport

Bild
Japp. Det är lika bra att ta tjuren i hornen direkt. Hästtransporten renoverar inte sig själv. Färgen håller på att flagna på den. Jag gillar det inte. Den stora frågan var ju om jag ska måla transporten i en helt ny färg, exempelvis plommonröd, eller om jag skulle försöka finna en färg som matchar min bil, utan att bli så ljus att man ser alla ojämnheter man målat över på plyfan. Eller bara bättra på nuvarande nyans. Jag vägde mellan en förstärkt färg av transportens vanliga blå färg eller bilen. Jag bestämde mig för att det var bättre att köra det fegaste alternativet, det som mest liknar min transport. Jag valde att fega trots att en välmatchad transport till bilen skulle kunna bli awesome. Med heltidsjobb och häst har jag begränsat med energi och orkar kanske inte behålla min entusiasm, om jag råkar välja fel beige nyans på transporten. Det kan ju lätt bli så att den bara ser ut som en kartong om man väljer fel nyans. Eller ljus avföring. Däremot kan jag ju allti
Läs mer

Den där silverbjälken

Bild
Jag tittade på Joseph N Silverbjälkes inlägg på Facebook nyligen och tyckte att hans allmänna råd för framsteg kändes som en lite energigivande oas i öknen. Jag har för mig att han inte heter Silverbjälke alls, utan använder den pseudonym för att få skriva vad fan han vill utan att någon särskild känner sig kränkt eller utpekad. Han verkar i alla fall klok och ibland kanske det behövs en pseudonym för att slippa hamna i blåsväder. Jag vet ju själv hur otroligt lätt man kan skapa drev på nätet när jag höll till i forum, och jag i början helt naivt och öppenhjärtligt delade med mig av min hästs med -och motgångar. Om vi säger så här. Det fick jag sluta med. Det fick jag verkligen sluta med. Här på bloggen har jag dock makten att välja vilka som får stiga fram och vilka som ignoreras. So, this is the safe place. Hur som helst, så har Silverbjälke summerat lite tips som jag försöker hålla fast vid. 1. Lyssna inåt och på dina egna mål, mer än till vad andra tycker. 2. "J
Läs mer

Påskjutet

Bild
Ares börjar känna sig mer och mer bekväm med mig i sadeln, och det märktes mest igår med att han har ett riktigt fint påskjut med starka bakben. Igår var han lugn, jag var lite försiktig då vi inte var ensamma på ridbana, men idag var husse med och jag kände mig tryggare, och då var han pigg! Skritten är stor och ordentlig där han vill framåt, vid minsta lilla skänkling så svävar han glatt iväg i trav, med stora glada kliv, och jag hänger inte riktigt med. Ibland vinglar han ju lite också. Det är inte lätt att vara duktig.  Galishimo tog ju små, fina så steg och traven var väldigt liten och enkel att sitta i. När Ares trampar iväg så gungar hela hans kropp, glatt och energiskt. Det känns lite som så, att om jag bara tjoade till, och sade att han var duktig, så hade han gärna gett mig en glad galopp. Han gillar att jobba och är glad att stå till tjänst. Nu får det gärna gå fort, också.  Är jag redo för min arbetsglada, pigga, ponny med det fina klivet? Nej det är jag inte. Jag tycker de
Läs mer