Galishimo

Jag åkte till Piteå för att skriva på köpekontraktet och titta på min häst. Jag åkte till uppfödaren och skrev på kontraktet och sedan gick jag ut i hagen för att träffa honom.
"Jag kan följa med, för jag vet inte hur han reagerar om det kommer en främmande människa och försöker hämta honom i hagen." sa uppfödaren.

Hon behövde inte hjälpa mig. Han stirrade en stund på mig och sedan gav han ifrån sig ett gnägg och så kom han glatt fram till mig. Sedan var vi kompisar. Det var inte svårare än så. Jag tog in honom i stallet och ryktade och pysslade om honom och sedan gick vi på promenad tillsammans. Vi gick in mot byn, vi träffade flera bilar. Detta fullblodiga flyktdjur på två år fruktade varken bilar med släp eller märkliga postlådor. Förutom en postlåda. Men detta kom han över. Han är hästvärldens Ivanhoe.








Efter promenaden så släppte jag ut honom i hans hage igen och stannade kvar en stund för att titta på honom. I stället för att springa mot de andra hästarna så bestämde han sig också för att stanna kvar en stund, och titta tillbaka på mig. Så vi stod och glodde nyfiket på varandra. En helt okej avslutning på dagen...




.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Planering med att måla hästtransport

Den där silverbjälken

Påskjutet