Fem betydelser av 30

Jag fyller snart 30. Det betyder att jag är mindre attraktiv på arbetsmarknaden eftersom arbetsgivare förväntar sig att jag ska bli gravid. Det betyder att huden tappar lite elasticitet. Det betyder att jag inte betraktas som 'ung' längre (så länge jag inte baserar mina relationer på folk i pensionsåldern). Samtidigt kan jag inte låta bli att känna lite stolthet och värdighet. Jag älskar de förändringar som långsamt kommer krypande. De här förändringarna har jag värdesatt högst:

1. De tråkiga städrutiner som var självaste döden när jag var 25 år är numera mysiga. Jag sjunger lite för mig själv och vandrar rofyllt runt i mitt hem när jag städar.

2. Jag hämtar energi i ensamhet och stillhet. Detta väckte ångest för fem år sedan. Nu är det kvalitetstid.

3. Jag har inte svårt för att träna min fysik längre. Jag måste inte kämpa med motivationen. Träningen hör till livet.

4. Jag har lärt mig vilka människor jag ska vara med och vilka jag ska hålla på avstånd. Förut höll jag en öppen famn mot precis alla människor i hela världen. Nu kan jag stänga dörrar utan dåligt samvete. Självbevarelsedrift, tror jag det kallas.

5. Jag kan äta godis och sötsaker utan att överäta. En godisskål kan stå framme i dagar utan att jag blir sugen att äta ur den. Jag trodde att överätande hörde till min personlighet och att jag alltid skulle behöva hålla uppsikt över mitt matintag, men det har nästan försvunnit helt. Socker har tappat sin laddning. Det är väldigt befriande.

Och så det här med rynkor. Jag tycker att mina små rynkor är så vackra. Mina små ögon blir inramade av vackra lyftande linjer när jag ler. Dom vill jag inte bli av med!