Vad som kändes dåligt i början blev bättre i slutändan

 

Nämen TITTA bara på den här killen! Jag älskar resan jag gjort med Ares! Inte tänkte jag mig att han skulle bli så här trevlig att rida! Nu är han ju fortfarande lite varierande i formen men man ser ju att han får fler och fler stadiga perioder. Det är lite då och då jag behöver korrigera honom, bara. Men han är ju bara sex år och haft ett avbrott med fång. 

Tänk, att det är mycket som känts dåligt förut som visade sig bli så mycket bättre i backspegeln. Ursprungsplanen med Ares när han köptes in som unghäst, var ju att jag skulle ta hjälp av några duktiga ryttare som var orädda, men det blev förhinder och jag stod själv med honom. Det var ju det bästa som kunde hända mig. Jag är stoltare nu än vad jag hade varit om jag överlåtit de osäkra träningsmomenten på någon annan. Ingen kan säga att Ares blivit så här fin tack vare någon annan. I och för sig har min make varit den första att intervallträna Ares denna sommar, men det hade inte heller blivit ogjort utan maken, jag hade bara byggt upp utvecklingen lite långsammare. Kanske gjort "trav-intervaller" några veckor innan jag gjorde dem i galopp. Det hade blivit av ändå! 

Nästa grej som kändes fruktansvärt i början, men som känns lite bättre nu, är ju fånganfallet 2025. Hade Ares inte haft fång så hade han varit på grönbete här på gården i sommar, och förmodligen varit både tjockare och tröttare. Nu fick man en ordentligt väckarklocka, och det är på ett sätt skönt att ha en tydlig riktning om vilken kost Ares ska ha. Sedan sex veckor tillbaka har vi åkt iväg med honom i transporten och intervalltränat honom varje söndag, och det gör ju underverk med honom också! Man anstränger sig ju lite mer att komma igång med intervallerna när man vet att det finns hälsorisker om Ares inte får jobba bort lite socker i blod och muskler regelbundet. 

Så... det är mycket som känns otroligt bra nu som kändes kämpigt i början, och jag är så glad att vi är här. 

Höstens planer är att sakta ned traven lite mer, jag har varit rädd om Ares bjudning och form så han har fått trava på ganska hurtigt under tiden jag ridit lätt. Men nu vill jag börja sitta ned i traven och det klarar jag inte om det är för skumpigt, så vi får börja träna mer på det. Sedan ska jag skaffa sporrar och börja lägga undan spöet, för om jag ska tävla dressyr i framtiden så är det sporrar som är godkänt att använda och inte spö. Det har varit ett litet mentalt motstånd till detta då min förra häst Galishimo förmodligen hade flygit i luften av en sporre, men jag måste lita på att Ares är en stadig grabb och det finns nybörjarsporrar som är snällare att börja med. Sedan har vi ju en ny hästtransport och jag ska börja åka iväg med Ares lite mer! Jag tänker att fem besök till ett ridhus innan nyår är en ganska bra start då han ändå åker iväg varje söndag på intervallträning också. 

Men jag är mer peppad än någonsin! Detta kommer att bli så bra! Fina Ares!